Ökning av antalet konkurser globalt med 12 % under första kvartalet 2026

Det globala affärsklimatet fortsätter att försämras i snabb takt. Under första kvartalet 2026 ökade antalet konkurser med 12 % jämfört med samma period föregående år.

Utvecklingen drivs framför allt av Nordamerika, där konkurserna steg med hela 22 procent.

Mot bakgrund av en tilltagande geopolitisk osäkerhet och ett fortsatt högt kostnadstryck reviderar Coface nu sin prognos för helåret. Antalet konkurser globalt väntas öka med cirka 6 procent under 2026 – mer än en fördubbling av den tidigare prognosen.

Tydliga tecken på ekonomisk inbromsning

Den globala ekonomin visar nu tydliga tecken på avmattning. De ekonomiska effekterna av den ökade geopolitiska oron, särskilt kopplad till Mellanöstern, börjar få fullt genomslag.

Detta märks i form av stigande inköpskostnader, ökade energiprisvariationer och större osäkerhet kring investeringar.

– Vi ser tydligt hur geopolitisk oro, högre kostnader och ihållande höga räntor slår direkt mot företagens situation. Många går in i den här perioden med hög skuldsättning, och även små förändringar i finansieringsvillkoren kan få stora konsekvenser, säger Jonathan Steenberg, ekonom på Coface.

Prognosen för 2026 skrivs upp

Coface höjer nu sina konkursprognoser för flera av världens största ekonomier.

För 2026 väntas följande utveckling:

• USA: +8 %
• Frankrike: +8 %
• Japan: +7 %
• Tyskland och Nederländerna: cirka +5 %
• Spanien, Italien och Storbritannien: +2–3 %

Den reviderade globala prognosen på +6 procent innebär en tydlig uppjustering jämfört med årets ingång.

Höga räntor fortsätter att pressa företagen

Trots vissa signaler om lättnader i penningpolitiken ligger räntorna kvar på historiskt höga nivåer efter flera år av åtstramningar.

Det innebär att:

• finansieringskostnaderna förblir höga
• refinansiering blir mer utmanande
• sårbarheten ökar, särskilt för skuldsatta företag

En räntehöjning på så lite som 25 baspunkter kan räcka för att öka antalet betalningsinställelser globalt och driva upp konkursnivåerna ytterligare.

– Ihållande höga räntor förstärker ett redan försvagat affärsklimat och begränsar företagens möjligheter att hantera nya ekonomiska chocker, säger Jonathan Steenberg.

Cykliska branscher mest utsatta

Effekterna slår hårdast mot konjunkturkänsliga sektorer, där både kostnadsnivåer och efterfrågan spelar en avgörande roll.

Särskilt utsatta är:

• bygg- och anläggning
• kemisk industri
• textilsektorn

Utvecklingen syns tydligt i flera större ekonomier:

• USA: industrin samt byggsektorn pressas av högre finansieringskostnader och svagare efterfrågan
• Tyskland: industrin, särskilt kemisektorn, påverkas av höga energikostnader och låg aktivitet
• Frankrike: byggsektorn tyngs av höga räntor, industrin av kostnadsnivåer och handeln av svagare köpkraft
• Japan: skuldtyngda sektorer möter stramare finansieringsvillkor

Små och medelstora företag är särskilt sårbara, då de ofta har mindre marginaler och begränsad motståndskraft vid kassaflödesförändringar.

Minskade stödåtgärder förstärker utvecklingen

Den relativt låga konkursnivån under 2020–2023 var till stor del ett resultat av omfattande statliga stödåtgärder efter pandemin och energikrisen.

I dag är situationen en annan.

Även om vissa länder återinfört stöd är omfattningen betydligt mindre och mer riktad. De breda finanspolitiska åtgärder som tidigare motsvarade 2–4 procent av BNP i flera europeiska ekonomier har ersatts av mer begränsade insatser – i vissa fall runt 0,3 procent av BNP.

Konsekvensen är att myndigheternas möjligheter att dämpa konkursutvecklingen nu är betydligt mer begränsade.