USA:s tullar: Amerikanska företag står för huvuddelen av kostnaderna – inte utländska exportörer

Ett år efter att Donald Trump trappade upp handelskriget visar nya analyser att kostnaderna till stor del bärs av de amerikanska företagen själva. Trots presidentens påståenden om att utländska exportörer får betala priset pekar siffrorna i motsatt riktning.

Handelskriget präglade den globala ekonomin under hela 2025, och mycket tyder på att effekterna långt ifrån är över. En genomgång av tillgänglig statistik visar att amerikanska företag för närvarande absorberar huvuddelen av tullkostnaderna, medan utländska exportörer i stor utsträckning har lyckats behålla sina marginaler.

– Med några få undantag ser vi ingen bred trend där utländska företag systematiskt sänker sina priser för att behålla marknadsandelar i USA. Det är istället amerikanska företag som i stor utsträckning har tagit på sig bördan hittills, säger Jonathan Steenberg, ekonom på Coface.

Importpriser och inflation ger en tydlig signal

Importprisindexet i USA ökade med 0,7 procent under 2025. Detta ligger mycket nära det historiska genomsnittet på 0,5 procent i årlig tillväxt sedan 2010. Vissa varugrupper – bland annat sprit, trävaror, kosmetika, stål och textilier – har upplevt prisfall, men detta framstår som undantag snarare än ett generellt mönster.

Samtidigt hamnade den genomsnittliga årliga konsumentinflationen i USA på 2,8 procent 2025. Utan handelskriget beräknas inflationen ha legat närmare 2 procent. Ändå är nivån betydligt lägre än de 3,5–4 procent som vissa hade förväntat sig vid genomsnittliga tullsatser på omkring 15 procent. Detta tyder på att tullkostnaderna hittills i begränsad utsträckning har övervälts på amerikanska konsumenter.

Kraftig ökning av insatskostnaderna – press på marginalerna

För företag som är starkt exponerade för tullar har insatskostnaderna ökat markant. Vid utgången av 2025 var insatsprisinflationen cirka 20 procent inom metallindustrin, 9 procent inom hushållsapparater, 8 procent inom bilindustrin, 6 procent inom verktygsmaskiner och textilier samt 5 procent inom elektroniksektorn.

I de flesta av dessa branscher stagnerar eller minskar bruttovinsten, vilket bekräftar att kostnaderna i stor utsträckning har absorberats av företagen själva.

Fler konkurser – trots ekonomisk tillväxt

Trots fortsatt BNP-tillväxt i USA visar konkursstatistiken en mer komplex bild. Antalet konkursansökningar ligger nu cirka 15 procent över genomsnittet från 2019, och denna utveckling har pågått i tre kvartal i rad – för första gången sedan pandemin.

Många företag har hittills klarat av att hantera situationen genom att använda upp sina likviditetsreserver eller öka produktiviteten, men allt fler befinner sig i en utsatt position. Samtidigt visar undersökningar att amerikanska konsumenter i mindre utsträckning än tidigare accepterar nya och betydande prisökningar efter inflationschocken i kölvattnet av covid-19-pandemin.

Den globala handeln stördes – men stoppades inte

USA:s tulloffensiv har skapat betydande oro i den globala handeln, särskilt genom stora svängningar i varuflödet. Den amerikanska importen ökade i volym med 25 procent under första kvartalet 2025, då företag påskyndade sina inköp innan tullarna trädde i kraft. Därefter bidrog en 90-dagars vapenvila i april till en ny efterfrågevåg.

Sammantaget ökade USA:s import med 4,2 procent under 2025, något lägre än 5,2 procent året innan. Handelsunderskottet förblev därmed högt, trots att en minskning av underskottet var ett uttalat mål med tullpolitiken.

Samtidigt har tullarna bidragit till en accelererad omställning av handelsmönster, särskilt genom ökad användning av så kallade kopplingsländer. Vietnam framstår som det tydligaste exemplet: Landets andel av USA:s import ökade från 2 procent 2017 till 4,2 procent 2024, och enbart under 2025 steg andelen med hela 1,5 procentenheter. Den amerikanska importen från Vietnam ökade med 42 procent i värde och förklarar 44 procent av nedgången i importen från Kina under samma period.

Osäker framtid för tullsystemet

Den rättsliga osäkerheten kring USA:s tullpolitik ökade ytterligare efter att Högsta domstolen den 20 februari 2026 ogiltigförklarade de tullsatser som införts enligt International Emergency Economic Powers Act. Av totalt 272 miljarder dollar i tullintäkter sedan mars 2025 kan omkring 166 miljarder dollar – som drivits in enligt denna lag – komma att behöva återbetalas till amerikanska företag.

Samtidigt kvarstår de tullsatser som infördes enligt Section 232 och Section 301, och administrationen har infört tillfälliga åtgärder för att upprätthålla en hög tullnivå. Analysen pekar på att handelskriget kan gå in i en mer långvarig fas, där marginalen för att absorbera kostnaderna gradvis minskar – och där risken för ökad inflation på sikt ökar.

Källa: Cofaces beräkningar baserade på data från Bureau of Labor Statistics, US Census Bureau och Macrobond.