Siffror visar (igen) att nya kunder får en lägre ränta än befintliga. Under perioden maj-juli steg listräntan (befintliga kunders ränta) i genomsnitt med 1,02 procentenheter samtidigt som snitträntan (nya kunders ränta) steg med 0,75 procentenheter.
Söndagen den 11 september i år är det val och med skenande inflation och elpriser som skjuter i höjden så kan plånboksfrågor bli viktiga i årets val. Därför har vi ställt ett antal viktiga frågor till alla riksdagspartier och de har svarat.
I början på juli höjde Riksbanken styrräntan med 0,50 procentenheter till 0,75 procent och när snitträntorna för juli är rapporterade ser vi att bankerna fortsätter att höja både de rörliga och de bundna räntorna.
Den rörliga genomsnittsräntan steg med 0,16 procentenheter och den bundna (3 år) med 0,43 procentenheter under juni. Genomsnittskunden fick 1,73 procent i ränta på ett rörligt lån och 3,32 procent i ränta på ett lån bundet på tre år.
Bankernas bundna genomsnittsräntor på all time high. I slutet på april höjde Riksbanken reporäntan från 0 till 0.25 procent efter många år av minusränta och nollränta. Och Bankerna var inte sena med att höja räntan.
En kund som lånade 3 miljoner i april och band sitt lån på 3 år får betala 226 800 kronor (före ränteavdrag) i räntor under bindningstiden om han/hon valde banken med högst genomsnittsränta. Valde han/hon banken med lägst genomsnittsränta så blir kostnaden under bindningstiden totalt 154 800 kronor. En skillnad på 72 000 kronor.
Sedan årsskiftet har vissa storbanker börjat höja sina räntor för bundna sparkonton. Idag kan du få 1,99 procent om du binder dina pengar på 3 år och 2,35 procent om du binder på 5 år. Vi behöver gå tillbaka till 2014 för att hitta så höga räntor på bundna sparkonton.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor steg marginellt med 0,01 procentenhet till på 1,34 procent under mars i väntan på Riksbankens räntebesked den 28 april. Genomsnittsräntorna för längre bindningstider fortsatte att stiga rejält.
93 procent av alla som jämförde och bytte avtal via Compricer valde ett rörligt avtal i mars. Snittpriset hamnade på 22,9 öre/kWh i elområde 1 och 2, på 130,3 öre/kWh i elområde 3 och på 154,5 öre/kWh i elområde 4.
En majoritet har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bil, pris är den viktigaste anledningen till byten och ju bättre kunskap man har runt bilförsäkringar desto mer sannolikt att man byter försäkringsbolag.
Den rörliga genomsnittsräntan steg något under februari samtidigt som de bundna genomsnittsräntorna steg betydligt mer.
När vi ser värdet på våra investeringar sjunka så gör det ont. Och många reagerar på känslan och säljer. Men är det rätt att göra så? Och varför gör det så ont?
