De rörliga och bundna genomsnittsräntorna steg under mars efter Riksbankens höjning av styrräntan till 3 procent den 15 februari. Och bankerna närmar sig varandra - skillnaden mellan bankernas snitträntor är ovanligt liten.
Den rörliga genomsnittsräntan fortsatte att stiga i februari till 3,73 procent efter Riksbankens höjning av styrräntan till 3 procent den 15 februari. De bundna räntorna låg relativt still.
Den rörliga genomsnittsräntan fortsatte att stiga i januari inför Riksbankens räntebesked den 9 februari. De bundna räntorna låg relativt still. Den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) steg med 0,18 procentenheter under januari 2023.
Under 2022 höjde Riksbanken styrräntan 4 gånger med totalt 2,50 procentenheter. Samtidigt har bankerna och sparinstituten höjt sparräntan med i genomsnitt 1,20 procentenheter (från 0,47 % till 1,67 %). Att jämföras med höjningen för rörliga bolån (genomsnittsräntan) under 2022 på 2,01 procentenheter.
2022 höjde Riksbanken styrräntan 4 gånger med totalt 2,50 procentenheter (från 0 till 2,50 procent). Bankerna höjde i sin tur sin rörliga genomsnittsränta med 2,01 procentenheter under året.
Riksbanken meddelade den 24 november i år att de höjer styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,50 procent. I år har styrräntan höjts 4 gånger med totalt 2,50 procentenheter. Samtidigt har snitträntan för ett rörligt bolån höjts i genomsnitt med 1,76 procentenheter. Den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) steg med 0,12 procentenheter under november 2022.
I vår sammanställning kan vi se att många banker har höjt rabatten, i genomsnitt, till sina kunder. Vissa mer än andra och det är troligt att det framförallt är nya kunder som har fått ta del av den högre rabatten.
Genomsnittskunden fick 2,97 procent i rörlig boränta under oktober och 4,14 procent på ett bundet lån på 3 år. På ett bundet lån på 5 år fick genomsnittskunden 4,11 procent.
Snitträntorna fortsätter att stiga både för rörliga och bundna bolån efter Riksbankens historiska höjning med en procentenhet den 21 september. Och på ett år har det blivit rejält mycket dyrare för sveriges bolånetagare.
Sedan Riksbanken lämnade nollräntan (maj 2022) har bankernas rörliga snittränta stigit med i genomsnitt 1,09 procentenheter samtidigt som Riksbanken har höjt den rörliga räntan med 0,75 procentenheter.
Med stigande elpriser ökar vikten att välja energieffektiva produkter. En studie från Prisjakt och Compricer visar att allt fler svenskar väljer energieffektivt och att det i många fall lönar sig. För de fem undersökta produktkategorierna kan konsumenter i snitt spara mellan 1 079 till 4 582 kronor per år i energikostnad beroende på elprisområde, genom att använda produkter som har bra energimärkn
När elpriserna skenar väljer vi rörliga avtal. I augusti var det 95 procent av alla som bytte elavtal via Compricer som valde ett rörlig avtal. Att binda sitt elavtal just nu är dyrare än att ha ett rörligt avtal. Det beror på att elbolagen måste garantera sig för att elpriset kommer att bli dyrare och för osäkerheten som vi idag ser runt priset på el.
