Helikopterpengar - pengar till alla medborgare?

Bara några veckor efter att den pågående Corona epidemin och hälsokrisen har nått Europa har de ekonomiska effekterna redan blivit tydliga. I Sverige väntas BNP minska med 4% och vi har redan sett historiskt höga nivåer av permitteringar och varsel. Detta trots det snabba agerandet från både regeringen och centralbanker och deras insatser för att mildra de ekonomiska effekterna.

Ännu vet vi inte de exakta ekonomiska effekterna som kommer att kvarstå efter att hälsoproblemen blivit hanterbara. Men en sak är alla enade om och det är att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga insatser i den recession vi är på väg in i och en djärv insats som diskuterats är så kallade ”helikopterpengar”. ”Helikopterpengar” är alltså inget påhitt från en science fiction film där sedlar släpps ner från himlen till medborgarna och fenomenet är inte heller särskilt kontroversiellt eller en nyhet utan diskuterades även under finanskrisen 2008. Centralbanken kan öka penningmängden i ekonomin genom att nya pengar trycks av riksbanken för att ges till medborgarna. Syfte med att dela ut ”gratis ”pengar, är att rädda den totala ekonomin genom att medborgarna får pengar att konsumera, vilket i sin tur stimulerar ekonomin och på längre sikt inflationen.

Det handlar om att hålla igång vårt ekonomiska kretslopp genom ökad köpkraft som ytterligare ett led i att stimulera ekonomin under krisen. Centralbanker och regeringar världen över har varit snabba med att ta fram olika typer av stimulanspaket för att vi skall fortsätta köpa varor, och på så sätt gynna företagen. Som i sin tur delvis kan hålla igång men också på sikt behålla sina anställda eller inom vissa branscher till och med anställa fler. Statens del i kretsloppet blir i sin tur skatteintäkter.

Det finns dock några delar i detta som inte fullt är applicerbart på den folkhälsokris som vi går igenom just nu, i alla fall inte ett sådant här relativt tidigt skede. I covid-19 karantän finns varken, möjlighet, lust eller tillåtelse av konsumtion i någon större utsträckning. En annan risk som man kan se är det faktum att i tuffa tider/ i en lågkonjunktur finns en risk att effekten man är ute efter delvis uteblir. Därför kan en tidsbegränsning av användning av pengarna sättas för att effekten man är ute efter inte skall fördröjas eller helt utebli.

Jag skulle säga att en större risk som vi kommer att behöva bemöta oavsett den här typen av finanspolitisk expansion riktat direkt till konsumenter är en ökad skuldsättning hos hushållen i takt med att arbetslösheten ökar. Att då hushållen med störst sårbarhet skulle använda helikopter pengarna för att betala sina krediter eller hyra blir en del i att stabilisera ekonomin på lång sikt.

Men i det skede vi befinner oss i mitt i en pågående kris, karantän och social distansering är det inte där som åtgärden kan tänkas ha den bästa effekten. Statens obligationsköp, arbetsgivarreformer till företagen och ökad lättnad och skydd för de som blir av med sina jobb. Tids nog kan behovet av helikopterpengar vara på sin plats men högst troligt får vi störst effekt av stimulanser i andra delar av ekonomin. Fram till dess hoppas jag att svenska hushåll har tillräckligt med buffert och annan skydd för att inte hamna i en personlig skuldkris.

Skriven av Shoka Åhrman, Privatekonom, föreläsare och författare.