Gå direkt till innehåll
Minusränta, obligationsköp, bostadsbubbla och börsbubbla?

Nyhet -

Minusränta, obligationsköp, bostadsbubbla och börsbubbla?

Minusränta och obligationsköp ska få fart på Sveriges ekonomi. Inflationen ska upp till varje pris, skenande skulder och bubblande bubblor till trots.


När Karl XII:s regering ville förbättra den svenska ekonomin (pengar behövdes till armén för kriget mot Norge) under 1700-talet gav Georg Heinrich von Görtz, kungens rikshushållare, ut nödmynt. Nödmyntet var en slags metallisk statsobligation som senare skulle inlösas mot ett riktigt mynt. Framgången blev begränsad. Hela systemet föll ihop och Görtz fick skulden och dömdes till döden.

Dagens nödmynt

Federal Reserve i USA kallar sina nödmynt för QE, Bank of Japan kallar dem abenomics, ECB kallar dem för TLTRA, och Riksbanken kallade dem för extraordinär utlåning år 2008. Riksbanken har ännu inte namngett dagens nödmynt.

Ena sidan av myntet: Minusränta och obligationsköp

I oktober förra året tog Riksbanken ett historiskt beslut och sänkte reporäntan till 0 procent. Den 12 februari i år sänktes räntan till -0,1 procent och den 18 mars valde Riksbanken att sänka räntan till -0,25 procent. Dessutom köper Riksbanken obligationer för 80-90 miljarder kronor.

Målet med minusräntan

Tanken med minusränta är att bankerna hellre lånar ut sina pengar än att de deponerar dem hos Riksbanken. Företag och privatpersoner förväntas sedan använda pengarna till att konsumera och investera. Efterfrågan i ekonomin blir högre, arbetslösheten blir lägre, lönerna stiger och högre priser leder mot inflationsmålet på 2 procent.

Målet med obligationsköpen

När Riksbanken köper obligationer blir penningmängden större, värdet på pengarna sjunker och inflationen ökar. För att ekonomin ska snurra positivt så måste det kännas bra att investera idag när pengarna är värda mer, istället för i morgon när de är värda mindre.

Andra sidan av myntet: Stigande skulder och bubblande bubblor

Totalt uppgick hushållens bostadslån till 2 541 miljarder kronor i slutet av april och hade därmed en årlig tillväxttakt på 6,9 procent. Riksbanken har uttryckt en stark oro kring utlåningen och menar att de nya amorteringskraven, som nu planeras inför nästa år, inte kommer att räcka för att tackla den skenande utlåningen. Samtidigt ökar bostadspriserna och huruvida vi är på väg att bygga upp en bostadsbubbla tvistar de lärde.

Med nollränta på våra sparkonton och låg avkastning på räntepapper letar vi idag andra investeringar. Att köpa aktier är en väg många väljer och Stockholmsbörsen har stigit rejält den senaste tiden. Många pratar om höga värderingar och en möjlig korrigering i närtid. Om och när en eventuell börsbubbla spricker kan vi endast spekulera om.

Hur det går med den moderna tidens nödmyntsprägling och på vilken sida myntet landar i framtiden kan ingen säga idag. Men låt oss hålla tummarna att det går bättre än under Karl Xll:s tid vid makten.

Ämnen

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Hur länge till slipper vi minusränta på sparkontot?

    Hur länge till slipper vi minusränta på sparkontot?

    SEB presenterade sin delårsrapport i tisdags och meddelade att minusränteläget kostar dem omkring 300 miljoner kronor per kvartal. Men de lovar att inte sänka räntan till minus för inlåning – just nu i alla fall.

  • Jag förbereder mig på en bostadsbubbla

    Jag förbereder mig på en bostadsbubbla

    Svenska Dagbladet skrev i förra veckan att snittpriserna på bostäder i Stockholms innerstad sjönk under oktober. Och ingen har väl missat diskussionerna om huruvida vi har en bostadsbubbla i Sverige just nu. Jag skrev en krönika i Aftonbladet i oktober som jag tänkte dela med mig av här.