Decembersiffrorna tyder på att vi nu har passerat räntetoppen för både bundna och rörliga bolån.
I december sjönk genomsnittsräntan på både rörliga och bundna bolån i genomsnitt. Allt tyder på att räntetoppen är passerad.
I december sjönk genomsnittsräntan på både rörliga och bundna bolån i genomsnitt. Allt tyder på att räntetoppen är passerad.
De sjunkande marknadsräntorna påverkade bankernas genomsnittsränta på bundna lån under november. 5 års räntan sjönk med i genomsnitt 0.15 procentenheter. Den rörliga genomsnittsräntan fortsatte upp i november.
2022 höjde Riksbanken styrräntan 4 gånger med totalt 2,50 procentenheter (från 0 till 2,50 procent). Bankerna höjde i sin tur sin rörliga genomsnittsränta med 2,01 procentenheter under året.
I början på juli höjde Riksbanken styrräntan med 0,50 procentenheter till 0,75 procent och när snitträntorna för juli är rapporterade ser vi att bankerna fortsätter att höja både de rörliga och de bundna räntorna.
Bankernas bundna genomsnittsräntor på all time high. I slutet på april höjde Riksbanken reporäntan från 0 till 0.25 procent efter många år av minusränta och nollränta. Och Bankerna var inte sena med att höja räntan.
En kund som lånade 3 miljoner i april och band sitt lån på 3 år får betala 226 800 kronor (före ränteavdrag) i räntor under bindningstiden om han/hon valde banken med högst genomsnittsränta. Valde han/hon banken med lägst genomsnittsränta så blir kostnaden under bindningstiden totalt 154 800 kronor. En skillnad på 72 000 kronor.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor steg marginellt med 0,01 procentenhet till på 1,34 procent under mars i väntan på Riksbankens räntebesked den 28 april. Genomsnittsräntorna för längre bindningstider fortsatte att stiga rejält.
Den rörliga genomsnittsräntan steg något under februari samtidigt som de bundna genomsnittsräntorna steg betydligt mer.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk 0,01 procentenhet till på 1,32 procent under januari. Det är den lägsta rörliga snittränta som bankerna har rapporterat sedan de började rapportera dessa i maj 2015. Samtidigt fortsatte genomsnittsräntorna för längre bindningstider att stiga under månaden.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor låg kvar på 1,33 procent under december (sjönk från 1,36 till 1,33 i oktober). Det är den lägsta rörliga snittränta som bankerna har rapporterat sedan de började rapportera dessa i maj 2015. Samtidigt fortsatte genomsnittsräntorna för längre bindningstider upp under månaden.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor låg kvar på 1,33 procent under november (sjönk från 1,36 till 1,33 i oktober). Samtidigt höjdes genomsnittsräntorna för längre bindningstider som ett resultat av att många banker höjde sina bundna listräntor under oktober/november.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk från 1,38 procent till 1,36 procent under september. Det är den lägsta snitträntan som bankerna har rapporterat sedan starten i maj 2015. Lägst rörlig snittränta under månaden: 1,14 procent.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor sjönk från 1,39 till 1,37 procent under juli. De är den lägsta genomsnittsräntan sedan bankerna började redovisa dessa i maj 2015.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor och genomsnittsräntor bundna på 5 år steg något, i genomsnitt, under juni 2021. Räntor bundna på 3 år låg på samma nivå under juni som under maj månad.
Banernas rörliga genomsnittsräntor sjönk under maj månad samtidigt som de bundna steg något.
Bankernas rörliga genomsnittsräntor fortsatte att sjunka under kvartal 1 i år. Även genomsnittsräntan på ett bundet lån på 3 år sjönk något. Däremot steg den genomsnittliga räntan för ett lån bundet på 5 år.
Bankernas snittränta = den ränta kunderna fått under förra månaden.
Vi kan alltså konstatera att vi idag har en reporänta på 0.25 procentenheter högre än i maj 2015 och att våra rörliga snitträntor ligger i genomsnitt 0,04 procentenheter lägre. Snitträntor bundna på 3 år har sjunkit desto mer - med 0,25 procentenheter. Snitträntor bundna på 5 år har sjunkit mest - med 0,57 procentenheter.
Riksbankens besked om att låta styrräntan ligga kvar på – 0,5 procent betyder att våra boräntor och sparräntor förväntas ligga på låga nivåer ett bra tag till. Men några sparaktörer höjer sparräntorna nu.
De 50 största centralbankerna har sedan 2008 pumpat ut 24 000 miljarder dollar i form av stödköp av olika slag. De har dessutom sänkt räntan sammanlagt över 670 gånger. Den svenska Riksbanken har under samma tid sänkt reporäntan 17 gånger och höjt den 10 gånger. Riksbanken har sammanlagt köpt statsobligationer för 245 miljarder kronor.