Färre möjligheter att betala räkningar utan internet – en växande utmaning för många svenskar

Samhällets snabba digitalisering gör att allt fler vardagliga tjänster försvinner från det fysiska rummet. Ett tydligt exempel är betalning av räkningar – något som tidigare kunde hanteras över disk hos banker, postkontor och servicebutiker, men som i dag nästan uteslutande sker digitalt. För många svenskar innebär detta en ökad sårbarhet och risk för exkludering.

De senaste åren har många banker stängt sina kontor eller slutat hantera kontanter och pappersfakturor. De flesta hänvisar nu sina kunder till internetbanker och appar, vilket förutsätter både internetuppkoppling, digital enhet och BankID. För de som inte har detta – exempelvis äldre, nyanlända eller personer med kognitiva svårigheter – blir det allt svårare att sköta sin ekonomi.

Enligt Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2023" saknar över 300 000 vuxna i Sverige tillgång till internet i hemmet. Därtill finns många som visserligen har tekniken men inte kunskapen eller tryggheten att använda den. Samhällets digitala transformation riskerar därmed att skapa en ny form av ekonomiskt utanförskap.

Det finns fortfarande vissa alternativ för de som inte är digitalt uppkopplade.

"Vi möter dagligen kunder som är lättade över att fortfarande kunna betala sina räkningar med hjälp av en människa, säger representanter" från växlingsbranschen. Det handlar inte bara om en tjänst – det handlar om trygghet, värdighet och delaktighet.

Konsumentverket varnar för att vårt traditionella betalningssystem håller på att försvinna

Även Konsumentverket har tidigare varnat för att det fysiska betalsystemet håller på att försvinna i en takt som inte alla medborgare kan hänga med i. Många äldre och personer med funktionsvariationer är beroende av att kunna hantera sin ekonomi analogt. Utan tillgång till fungerande alternativ ökar risken för försenade betalningar, avgifter, och i värsta fall ekonomiska påföljder.

Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att bevaka den digitala inkluderingen i Sverige och har i sina rapporter lyft fram behovet av att ingen ska lämnas utanför det digitala samhället. Trots det har konkreta, tillgängliga lösningar för räkningar blivit allt mer sällsynta.

Problematiken är inte isolerad till en enskild grupp. Även personer i socioekonomiskt utsatta situationer, glesbygdsbor och nyinflyttade utan svenska bankkonton drabbas när tillgången till fysiska tjänster minskar.

Att säkerställa fysiska alternativ för räkningstjänster är därmed inte bara en fråga om bekvämlighet – det är en fråga om jämlikhet, rättvisa och social hållbarhet. I takt med att samhället blir mer digitalt måste det också bli mer inkluderande. Alla ska kunna delta – oavsett teknisk förmåga.