Pressmeddelande —
Här är Sveriges farligaste vägar – och så minskar du risken att drabba dig själv eller andra!
Hundratals människor omkommer varje år i den svenska vägtrafiken och betydligt fler skadas. Men risken är långt ifrån jämnt fördelad över vägnätet. Mötesolyckor, höga hastigheter och vägar utan mittseparering är några av faktorerna bakom de allvarligaste olyckorna. Samtidigt finns det mycket som både förare och väghållare kan göra för att minska riskerna.
Sverige betraktas internationellt som ett föregångsland inom trafiksäkerhet. Nollvisionen, säkrare fordon, mötesseparerade vägar och systematiskt trafiksäkerhetsarbete har bidragit till att minska dödligheten kraftigt över tid.
Trots det omkommer fortfarande omkring 200 människor i vägtrafiken under ett normalt år. Enligt Transportstyrelsens slutliga statistik omkom 213 personer i vägtrafiken under 2025, jämfört med 210 personer 2024. Av de omkomna 2025 var 129 skyddade trafikanter, såsom personer i personbil och lastbil, medan 84 var oskyddade trafikanter.
Bakom totalsiffrorna döljer sig samtidigt stora skillnader mellan olika typer av vägar.
Vägarna där konsekvenserna kan bli som störst
Att peka ut en enskild väg som "Sveriges farligaste" är svårt. Antalet olyckor måste sättas i relation till bland annat trafikmängd, vägstandard och hur lång vägsträckan är.
Däremot finns tydliga riskfaktorer. Trafikverket framhåller att mötesseparering är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra allvarliga mötes- och omkörningsolyckor. Enligt myndigheten minskar mötesseparering antalet dödade och allvarligt skadade med omkring 50 procent.
Det är en viktig förklaring till utvecklingen av de svenska 2+1-vägarna, där trafikriktningarna skiljs åt med mitträcke. På det statliga vägnätet finns fortfarande långa sträckor där trafiken går i motsatta riktningar utan fysisk separering. Kombinationen av relativt höga hastigheter och avsaknad av mitträcke innebär att ett enda misstag kan få mycket allvarliga konsekvenser.
E4, E6, E18, E20 och E22 – stora vägar syns ofta i olycksstatistiken
Några av Sveriges största europavägar återkommer naturligt i olycksstatistiken. E4 sträcker sig genom stora delar av landet, medan E6, E18, E20 och E22 hör till de viktigaste transportlederna i södra och mellersta Sverige. Men många olyckor på en väg innebär inte automatiskt att vägen är farligare per körd kilometer.
De stora europavägarna hanterar enorma trafikvolymer. Många delar är samtidigt motorväg eller mötesseparerade, vilket kraftigt minskar risken för vissa typer av svåra olyckor. En bättre indikator på risk är därför vägarnas utformning.
Trafikverket arbetar exempelvis med att anpassa hastighetsgränserna efter vägarnas säkerhetsstandard. På vägar utan mittseparering är möjligheten att hantera höga hastigheter på ett trafiksäkert sätt betydligt sämre än på mötesseparerade vägar.
Källa: Trafikverket
Mötesolyckan är en av de stora riskerna
Det finns en enkel fysikalisk förklaring till varför olyckor på landsvägar kan bli så allvarliga: hastigheten. Vid 90 km/h färdas ett fordon cirka 25 meter varje sekund. Två fordon som närmar sig varandra i 90 km/h minskar därför avståndet mellan sig med omkring 50 meter varje sekund. En kort stunds ouppmärksamhet kan vara tillräcklig för att situationen ska bli kritisk.
Det är här mitträcken, rätt hastighet och förarens uppmärksamhet får stor betydelse.
Trafikverkets arbete med 2+1-vägar bygger just på principen att människan kommer att göra misstag. Vägsystemet bör därför vara utformat så att ett misstag inte behöver resultera i dödsfall eller svåra personskador. Det är själva grundtanken bakom Sveriges Nollvision.
Hastigheten kan avgöra konsekvenserna
Föraren kan själv påverka en av de viktigaste riskfaktorerna: hastigheten. Trafikverket beskriver hastigheten som avgörande både för sannolikheten att en olycka inträffar och för hur allvarliga konsekvenserna blir.
Det handlar inte bara om att hålla sig under skyltad hastighet. Vid kraftigt regn, snö, halka, dimma eller dålig sikt kan den lagliga hastigheten fortfarande vara för hög för förhållandena.
Några grundläggande åtgärder gör stor skillnad:
- Anpassa hastigheten efter väder, sikt och trafik.
- Håll ordentligt säkerhetsavstånd till framförvarande fordon.
- Undvik mobiltelefon och andra distraktioner under körning.
- Kontrollera däck, däcktryck, bromsar och belysning regelbundet.
- Var särskilt uppmärksam på landsvägar utan mittseparering.
- Planera omkörningar och avstå när sikten eller marginalerna är otillräckliga.
- Sänk hastigheten vid vägarbeten, olycksplatser och stillastående fordon.
- Kör utvilad och ta pauser under längre resor.
En säker förare skyddar därmed inte bara sig själv. Ett större avstånd, lägre hastighet och bättre uppmärksamhet ger även medtrafikanterna större möjligheter att hantera en oväntad situation.
Synlighet kan vara avgörande när ett fordon måste stanna
En särskild risksituation uppstår när fordon behöver stanna på eller intill trafikerade vägar. Det kan handla om bärgning, servicearbete, vägunderhåll, transporter eller andra arbeten där människor befinner sig nära passerande trafik.
Här är synlighet central.
För arbets- och servicefordon kan blixtljusramper vara ett effektivt sätt att tydligt uppmärksamma andra trafikanter på ett fordon eller arbete som innebär en särskild risk. Det starka och blinkande varningsljuset kan göra fordonet lättare att upptäcka på avstånd, inte minst i mörker och dåligt väder.
En tidigare upptäckt ger andra förare mer tid att sänka hastigheten, öka avståndet och vid behov byta körfält. Varningsljus ska dock användas i enlighet med gällande regler och ersätter naturligtvis inte rätt placering, skyddsutrustning eller andra trafiksäkerhetsåtgärder.
Vägen behöver kunna förlåta ett misstag
Sveriges Nollvision utgår från att människor ibland kommer att göra fel i trafiken. Trafiksystemet måste därför utformas så att dessa misstag inte leder till att människor dödas eller skadas allvarligt.
Det är därför utvecklingen går mot bland annat mitträcken, säkrare sidoområden, cirkulationsplatser, trafiksäkrare korsningar och hastighetsgränser anpassade efter vägarnas utformning.
Trafikverket använder begreppet säkra system, där vägar, fordon och hastigheter tillsammans ska minska konsekvenserna av mänskliga misstag.
213 människor kom aldrig hem under 2025
Bakom statistiken finns en viktig påminnelse. Under 2025 omkom 213 människor i den svenska vägtrafiken. Utvecklingen har varit dramatisk sett över längre tid. Transportstyrelsens statistik visar att 591 människor omkom i vägtrafiken år 2000. Tjugofem år senare var antalet 213. Det innebär en minskning på närmare två tredjedelar.
Källa: Transportstyrelsen.
Men utvecklingen visar också att trafiksäkerhet inte handlar om en enskild lösning. Säkrare vägar och fordon behöver kombineras med förare som anpassar hastigheten, håller avstånd och är uppmärksamma på sina medtrafikanter. Frågan är därför kanske inte vilken som är Sveriges allra farligaste väg.
Den viktigare frågan är vilka egenskaper som gör en väg farlig – och vad både samhället och vi som trafikanter kan göra åt dem.
Källor: