Nyhet -
Mer krävs för cirkulär ekonomi i byggbranschen
Boverket har fått i uppdrag att hjälpa byggbranschen att ställa om till en cirkulär ekonomi. Fokus ligger på byggnadsmaterial, men för att säkra den gröna omställningen krävs ökade krav på samordning, kunskapsöverföring och delningsekonomi.
Häromveckan gav regeringen Boverket i uppdrag att hjälpa byggsektorn att ställa om till en cirkulär ekonomi. Det är ett viktigt och välbehövligt steg i omställningen, men dessvärre har uppdraget ett allt för snävt fokus på själva byggnadsmaterialet. Aspekter såsom utrustning, kunskapsöverföring, processer och logistik tas inte i beaktande i uppdraget. Risken är att ett ensidigt fokus hindrar branschen från att ta de stora kliv som krävs.
Byggbranschen står i dag för totalt 20 procent av de nationella utsläppen. Ett skäl till det är att branschens traditionella tillvägagångssätt ofta inte nyttjar tillgängliga resurser och maskiner på ett maximerat sätt. Här bär även det offentliga ett ansvar.
Den gröna omställningen har tyvärr hållits tillbaka av att gamla formuleringar ofta kopieras in i nya offentliga upphandlingar. Det kan ske både av tidsbrist och okunskap. En konsekvens blir att de traditionella upphandlingsförfarandena skapar minimalt med förändringsutrymme för effektivisering. Det finns många exempel.
Bristen på smart logistik gör ofta att alla leveranser till en arbetsplats sker samtidigt, inom loppet av ett par timmar. Det skapar leveransproblem, trängsel i stadskärnorna och förseningar i byggprocessen. Det skulle kunna undvikas genom förändrat ansvar för planering av logistik.
I stället för att samordna byggutrustning centralt på ett så effektivt sätt som möjligt, hyrs eller köps den in genom ett antal olika aktörer. Det innebär ett resursslöseri i form av dubbla uppsättningar och att maskinparker inte används fullt ut som en del av delningsekonomin.
Nuvarande förfaranden hindrar också kunskapsöverföring mellan projekten. Och när utvärdering uteblir ökar risken för upprepade misstag som hindrar omställningen.
Här har staten, regionerna och kommunerna ett stort ansvar som de största beställarna. Varje år lägger de nästan 800 miljarder kronor på offentlig upphandling, varav den vanligaste typen är inom bygg- och anläggningsbranschen. Ska en förändring ske behöver beställare ta en pådrivande roll och ställa tydligare krav på samordning, delningsekonomi, och kunskapsöverföring.
Följande krav bör därför finnas med i upphandlingarna:
1. Utse ansvarig för samordning: Beställaren hinner sällan vara den som har samordning och optimering i fokus. Därför behövs en särskild samordnande funktion som ansvarar för att optimera logistik och effektivisera samarbetet mellan aktörerna.
2. Avsätt tid för kunskapsöverföring: Att fatta beslut utan eftertanke hämmar utveckling. Beställaren bör därför ställa krav på att en viss procent av projektledningstiden avsätts för kunskapsöverföring.
3. Förespråka delad utrustning: Ett enkelt och effektivt sätt att minska utrustningens miljö- och klimatpåverkan är att hyra den. Digitala verktyg och övergång till delningsekonomi ökar dessutom säkerheten och bidrar till effektivare processer. Att hyra verktyg lönar sig även ekonomiskt.
Kommuner, regioner och statliga bolag bör ta täten genom att ställa krav på digitala delningsekonomiska lösningar, samordning och kunskapsöverföring i sina byggrelaterade upphandlingar. Det här är något som även Boverket bör ta i hänsyn till i sitt regeringsuppdrag. Då kan vi på allvar öka takten i byggbranschens omställning för minskad klimatpåverkan.
Henrik Norrbom
vd, Cramo AB
Börje Björkholm
affärsutvecklingschef, Cramo AB
Martin Freland
chef för kvalitet, säkerhet och miljö, Cramo AB
