Tester av restprodukter för en storskalig insektsproduktion

Tester av restprodukter för en storskalig insektsproduktion

Mjölmasken är på framfart och på Tebrito i Orsa satsar man för fullt för att kunna möta marknadens efterfrågan. Man har nyligen anställt fransyskan Justine Rougé som arbetar som insektsforskare och tar fram forskningsprotokoll till olika forskningsprojekt så som Vinnova och KLIPP-projektet. Justine utför tester på de restprodukter som bland annat Leksands Knäckebröd, Mjøs Grønt AS, Semper, Fiskå Mølle och Spendrups skänkt och som är tänkt att fungera som foder till mjölmaskarna. Syftet är att titta på hur olika produkter påverkar maskarnas hälsa, livscykel, tillväxt, dödlighet och fertilitet.

Justine har tidigare arbetat både i Frankrike och Skottland med andra typer av insekter, så som myggor, gräshoppor, bin och skalbaggar men hon är extra fascinerad av mjölmasken och allt vi kan använda den till.

– Här forskar vi på larver från mjölbaggen, testar olika foder, ser på näringsinnehåll, hur det påverkar deras livscykel, tillväxtkurva, reproduktion och så vidare, vad maskarna mår bäst av helt enkelt, berättar Justine.

Just nu ligger fokus på tester av morötter från Mjøs Grønt AS i Norge, knäckebrödsrester från Leksandsbröd, ett glutenfritt knäckebröd från Semper, drav från Spendrups samt ett korn från Fiskå Mølle i Norge. Testerna i laboratoriet kommer att utföras under 18 veckor och då de är precis i uppstarten är det för tidigt att dra några slutsatser.

– Det ska bli intressant att titta på om de torra (ex. spannmål) och de våta (ex. rotfrukter) restprodukterna kan komplettera varann, jag tror ju att det bästa fodret näringsmässigt kommer att vara en blandning av både spannmål och rotfrukter, säger Justine.

Än så länge finns det bara ett företag i Sverige som arbetar med insektsproduktion (Tebrito) och ett 20- tal i hela Europa. Genom Justines forskning och i samarbete med KLIPP-projektet är förhoppningen stor att få fram underlag för att fler ska våga satsa på branschen. Tebrito har nyligen investerat i en större anläggning för odling av larver samt förädling av råvaran, där olika företags rester kan användas, för en klimatsmart och hållbar affärsutveckling.

Justine är fortfarande försiktigt optimistisk till insektsindustrins utveckling i Europa. Hon är övertygad om att intresset för att äta insekter kommer att växa men att det tar tid att ändra folks uppfattning.

– I Afrika och Asien är situationen en annan, där äter man redan insekter och där kommer insektsindustrin att växa snabbt medans vi i Europa behöver tid att vänja oss, många tycker fortfarande att insekter är väldigt oaptitliga om de presenteras hela, menar Justine.