Så tänker unga kring hav och klimat inför riksdagsvalet i september

Varje år görs en klimatbarometer på uppdrag av WWF som presenterar olika samhällsgruppers ställning i särskilda valfrågor. Samtidigt pågår en studie i Lund och Örebro där preliminära siffror visar att unga lagt klimatfrågan bakom sig. Deep Sea Reporter pratade med unga vuxna i Stockholm om deras tankar kring hav och klimat.

^{Text: Judith Vincent}

– Jag engagerar mig inte, men jag är öppet emot djuphavsgruvdrift, säger Ludvig Nyqvist.

– Havet är viktigt för miljön och för människor och vi får resurser därifrån, säger Alice Karlsson, som kan tänka sig att engagera sig för miljön om hon fick information om hur.

WWF:s årliga klimatbarometer, utförd av opinionsinstitutet Verian, visar att drygt hälften av de tillfrågade vill att politikerna tar större ansvar för klimat och natur. De anser att politiker har störst ansvar för att stoppa klimatförändringarna. I en annan undersökning från Verian kan man se att klimatet inte ligger högst upp på väljarnas lista över viktiga valfrågor 2026: Försvaret är viktigare för väljarna än klimatet, lag och ordning är viktigare än skola, skriver SVT.

Klimatfrågan har generellt sjunkit ner till femte plats över svenskarnas viktigaste valfrågor, medan frågan toppar hos akademiker. Inte minst har frågan tappat stöd bland ungdomar, visar en studie från Lund och Örebro. Ändå tänker över hälften av svenskarna på klimatförändringarna minst en gång i veckan, enligt WWF.

WWF:s klimatbarometer från förra valåret (2022) visar att militära konflikter eller krig var det samhällsfenomen som oroade unga i åldrarna 18–29 år mest. Klimatförändringar låg då på en andraplats, följt av miljöförstöring på en tredje. I år är förstagångsväljarna något fler och det går att skönja en upplevd hopplöshet kring klimatfrågan hos ungdomar.

Vi gav oss ut på stan för att prata med unga vuxna om vad de tror det kan bero på, och om de själva anser att natur och miljö är viktiga valfrågor.

Fyra frågor till förstagångsväljare på stan

Vi tog oss till området kring Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm en solig senvinterdag för att ta reda på vad unga vuxna vet om havet och klimatet, och om de bryr sig om dess välbefinnande.

Alla vi frågade svarade att havet är viktigt för dem på ett eller annat sätt, men att de ändå inte engagerar sig för dess välstånd. De flesta kan tänka sig att engagera sig om de får presenterat för sig ett enkelt sätt att integrera engagemanget i sin vardag, med en kommentar om att det inte får ta upp för mycket av deras tid.

Kunskapen om havets roll för jordens klimat varierar, men att det är viktigt för syret på jorden finns det ett samförstånd kring. Med hänvisning till den ovan nämnda studien i Lund och Örebro, trodde våra tillfrågade att orkeslösheten kring klimatengagemang kan bero på en viss mättnad kring klimatfrågan, och att andra världshändelser känns viktigare just nu.

Hav och klimat kan komma att spela en viss roll när de ska rösta i valet i september, men det är inte en topprioriterad fråga. Ett fungerande samhälle är en gemensam nämnare hos de vi pratade med, men för att nå dit ansåg vissa att frågan om kriminaliteten är en viktig punkt, medan andra ansåg att skola och jämställdhet är de viktigaste frågorna.

Är havet viktigt för dig?

– Havet är viktigt för miljön och för människor och vi får resurser därifrån, svarar Alice Karlsson.

– Ja, det vore häftigt om man kunde åka ut och kolla på alla fiskarna, och korallreven som håller på att försvinna, säger Yassin Gardell.

Adam Lindberg svarar:

– Ja det är det absolut, vi bor vid havet. Jag tycker om att springa vid havet.

– Jag tycker om att fiska för skojs skull. Havet är viktigt för ekosystemen. Det är väl jordens lunga om jag förstått det rätt, säger Ludvig Nyqvist.

Vad vet du om hur havet påverkar jordens klimat?

– Ganska lite ska jag väl erkänna. Jag tror allmänheten vet ganska lite, säger Adam Lindberg.

– Jo men jag har lite koll, jag har en bakgrund i energi och miljö, säger Ludvig Nyqvist.

Tar du hänsyn till havet och klimatet i val av parti i valet i september?

– Ja absolut, säger Alice Karlsson och Ludvig Nyqvist.

– Nej jag tror inte det, svarar Arvid Roos.

– Ja lite grann, men inte supermycket, säger Yassin Gardell.

Elvira Gothell säger att det nog kommer vara en bidragande faktor.

Vilka är de viktigaste valfrågorna för dig?

– Det är väl hur samhället kommer se ut. Hur vi ska påverka det kriminella, och att vi inte ska ha trettonåringar som ska sitta i fängelse, säger Yassin Gardell.

– Det känns som att världen ändras väldigt mycket just nu, så jag törs inte yttra mig om det än, det får vi se då, säger Adam Lindberg.

– Sjukvård, skola…och miljö såklart, säger Ludvig Nyqvist. Pontus Carlsson Friberg är inne på samma spår, liksom Alice Karlsson, som också lägger till jämställdhet.

Viss mättnad inför klimatfrågan – en orsak till att de tappat intresset för klimatet

Vi frågade varför de tror att studien från Lund och Örebro visar på att många unga inte orkar bry sig lika mycket om klimatet längre.

– Det är väl kanske för att det har blivit ett mer högersamhälle. Folk kanske mer och mer börjar ta sig själv framför laget och tänker mer på pengar och sådant, säger Yassin Gardell.

– Tyvärr tror jag att det är lite överspelat, säger Adam Lindberg.

Pontus Carlsson Friberg säger att hans instagramflöde översköljdes av den stora klimatkrisen och att vi måste rädda naturen, men att det aldrig var några konkreta tips på hur man kunde bidra till en mer hållbar natur. Nu tror han att folk nått en mättnad för frågan, ett ord som återkommer i flera tillfrågades svar. Han skulle dock vilja vara mer engagerad för att hans barn och kommande generationer ska kunna leva vidare på vår enda jord, som han säger, men precis som Alice och Yassin, efterfrågar Pontus konkret och lättillgänglig information hur man enkelt ska kunna engagera sig.

Svalt engagemang – men viss vilja finns där

Unga engagerar sig inte längre i samma utsträckning i havs- och miljöfrågor, men skulle kanske kunna tänka sig att göra det om information om hur dök upp i deras dagliga flöde.

– Om det var lite lättare att veta vart man ska gå och vilka demonstrationer man ska vara med på. Det känns inte riktigt som att man hör vad man ska göra, säger Yassin.

– Om man fick möjlighet på något enkelt sätt och det inte tar för mycket av min egen tid skulle jag absolut kunna tänka mig att engagera mig. Det påverkar ju mig. Det ska vara lätt att integrera i vardagen, säger Adam Lindberg.

– Jag engagerar mig inte, men jag är öppet emot djuphavsgruvdrift. Om inte studierna tog upp så mycket tid så kanske, kanske jag skulle kunna engagera mig, säger Ludvig Nyqvist.

Elvira Gothell säger att hon försöker minska påverkan på klimatet genom att äta vegetariskt.

– Det har varit mycket i flödena i sociala medier om hur allt går dåligt, men ingenting om vad man kan göra, säger Pontus lite uppgivet.

Alice Karlsson kan absolut tänka sig att engagera sig om sådan information kom till henne, exempelvis via reklam på stan eller på Instagram.

Unga om havet och klimatet

Vi sprang också på ett gäng femtonåringar som gärna ville prata hav med oss. De berättade både om förödelsen kring förstörda korallrev och om idéer kring att värna naturen, som att handla second hand i stället för nyproducerat, och att återvinna – något de berättar att de gör. För att locka fler till återvinning kom de med förslag om att göra det lite roligare, som att få belöning eller pengar som när man pantar flaskor.

Även om kunskap kring havet varierar och klimatfrågan är nedprioriterad hos en del förstagångsväljare, lyser glimtar av hopp igenom några av svaren:

– Hopplösheten är väldigt farlig. Vi får inte tappa hoppet, säger Ludvig Nyqvist.

– Vi har bara en jord, så vi måste ju ändå bry oss om den, säger Pontus Carlsson Friberg.