I år fick den europeiska makrillen rött ljus i Världsnaturfondens fiskguide, vilket är en signal om att helt avstå från makrill. Beståndet i nordostatlanten har minskat med nästan 80 % sedan 2014. Men trots matvarujättarnas strikta policyer säljs fortfarande makrillburkar hos ICA, Coop och Axfood. – Det är väldigt olyckligt, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF.
Reportage: Arvid Wiclander M
Det är landets underrättelsechefer som i en ny rapport skriver att nationens säkerhet är hotad av klimatkrisen, något som the Guardian är först med att rapportera om. Och hotet, menar de, ligger mycket närmare i tid än vi anar.
Text: Lena Scherman/Deep Sea Reporter
Underrättelsecheferna visar på de viktiga naturliga ekosystemen som hotar att kollapsa med förödande konsekvenser för livsmedels
Frågan om trålningen i Östersjön är aktuell i rikspolitiken. I en enkät som Deep Sea Reporter skickat ut till riksdagspartierna svarar alla förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att de i någon mån vill stoppa trålningen i Östersjön.
Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom något trålstopp och hänvisar till att fiskeripolitiken till största del är en EU-fråga. Kristdemokraterna säg
en 1:a oktober ska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) presenterar en ny ålförvaltningsplan för regeringen. Ålen är akut utrotningshotad, men frågan om hur den ska räddas är kontroversiell. Det verkar som de flesta är oense om det mesta när det nu ska bestämmas hur ålen ska förvaltas.
I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.
Henrik C. Andersson är fiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län och leder projektet ReFisk – ett initiativ för att stärka rovfiskbestånden i skärgårdsvikar. I år visar ett provfiske man gjorde att gäddorna var klart fler.
– Jag är
En personlig betraktelse över invigningen av Nämndöskärgårdens nationalpark. Vad kommer man ihåg från invigningen av en nationalpark på den plats där man själv bor? En värmande höstsol, absolut. Några mer eller mindre väl valda ord från landets miljöminister? En trumpetare och två lite odisciplinerade får? Jo, det är lättast att komma ihåg det oväntade.
Sverige hyllas för sin avfallshantering och sitt engagemang i framtagandet av FN:s globala plastavtal. Samtidigt läcker stora mängder plast ut i våra egna hav. Experter varnar för att plastutsläpp i Sverige – där både mikroplaster, bräddning och avloppsslam bidrar till föroreningar – fortsätter att hota våra vattenmiljöer.
Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel. Dessa svarta havet-tumlare har länge varit isolerade och utvecklats separat från andra tumlare. Sedan Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina började, har de utsatts för oöverträffade risker.
Den invasiva puckellaxen har återigen observerats i svenska vattendrag, senast i Ätran i Halland. Arten har stora lekvandringar och man vet ännu inte hur den påverkar ekosystemen. Därför ses den som ett möjligt hot mot den redan hårt pressade svenska atlantlaxen. Forskare och myndigheter vill stoppa spridningen innan det är för sent.
Från och med 1a juli nästa år blir det förbjudet att bottentråla i marina skyddsområden som ligger innanför trålgränsen. Men det blir inget absolut förbud eftersom det ska finnas möjligheter att göra undantag från regeln. Förbudet omfattar alla marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden som ligger inom den svenska trålgränsen – 12 sjömil ut från kusten.
Du ser det inte över vattenytan och just det är ett stort problemen, för det som nu sker under ytan kan mest liknas vid en pågående katastrof. Havet har fram tills nu varit vår stora räddning genom att absorbera nästan all överskottsenergi vi släppt ut. Men det finns en gräns också för havet och det verkar som att vi har överskridit den nu.
Från första juli i år börjar nya regler gälla för strandskyddet i Sverige. Det handlar bland annat om att det inte ska vara ett generellt strandskydd vid små insjöar och smala vattendrag. Men regeringen vill gå längre och har gett en utredare i uppdrag att ta fram regler för att göra det ändå lättare att bygga nära vatten.
Allt det vi gör ute på internationellt vatten, det vi kallar öppet hav, riskerar att orsaka skador som inte går att reparera. Det skriver en rad ledande forskare i en nyligen publicerad artikel i tidskriften the Nature. Skador på den biologiska mångfalden, påverkan på klimatet och skapar enorma orättvisor i fördelningen av resurser, menar de.
Årets laxfiskesäson i Norge startade den första juni, men det blev inte riktigt som vanligt därför attt vildlaxen håller på att försvinna i de norska älvarna. På en tredjedel av alla fiskeplatser är laxarna så få att det även fortsatt kommer råda fiskestopp under hela säsongen.
Med ännu en i raden av exekutiva ordrar öppnade Trump nyligen upp för djuphavsbrytning av mineraler både i havet utanför Kalifornien och på internationellt vatten – och det är kontroversiellt.
Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.
I ett gemensamt forskningsprojekt ska Sveriges lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs universitet mäta kroppskonditionen på gråsälens kutar i Östersjön. Projektet pågår under tre års tid.
Det ser inte bra ut för varken abborre, gädda, gös eller sik i stora delar av Östersjön, de är för få, för små och för unga. Det visar årets Fiskbarometer, som forskare vid SLU tar fram varje år.
För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.
Med ett varmare klimat, smälter havsisen och allt fler arter rör sig till nordligare breddgrader. För späckhuggare innebär klimatförändringen att de lever längre norröver i Arktiska havet. Områden som tidigare varit otillgängliga för späckhuggare har öppnats upp när de inte längre täcks av is.
