I Svarta havet kämpar tumlare och delfiner för att överleva år av ryskt invasionskrig

Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel. Sedan förhistorisk tid har dessa svarta havet-tumlare varit isolerade och utvecklats separat från andra tumlare, vilket har gjort dem mindre men med en större nos. De är eleganta och söta, med ögon och munnar som alltid verkar le.

Även om de ser obekymrade ut är livet faktiskt mycket svårt för dessa tumlare. Deras lilla population har minskat i åratal på grund av mänsklig påverkan som kustinfrastruktur och föroreningar. Och sedan 2022, när Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina började, har de utsatts för oöverträffade risker.

Idag fortsätter militära åtgärder att hota dessa unika tumlare, andra valar som flasknosdelfiner och vanliga delfiner, och allt liv som är kopplat till dem i Svarta havet. Hittills har Ukrainas framgångar i kriget gjort det möjligt för de känsliga ekosystemen i Svarta havet att överleva. Men många hot kvarstår, från uppenbart våld till obskyra föroreningar, som kanske inte kommer att förstås fullt ut förrän kriget slutligen är över.

Fara och förgiftning

De högt hörbara och uppenbara hoten inkluderar bombattentat och missilavfyrningar. ”Ett av Rysslands viktigaste vapen är att beskjuta Ukraina med missiler från ubåtar och örlogsfartyg i Svarta havet”, säger Pavel Gol'din, ledande forskare vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi, som specialiserar sig på marina däggdjur. Förutom den fysiska faran hotas tumlare och delfiner av bullret från militära attacker, som stör deras förmåga att kommunicera, navigera och jaga. Även ljud från militärflygplan som flyger över dem kan vara skadligt.

Missilerna är inte bara högljudda och dödliga, utan deras bränsle är också giftigt. Varje gång Ryssland tankar en missil för avfyrning finns det en risk att bränsle läcker ut i havet. Dessutom faller många missiler i havet i stället för att nå sina mål. Det giftiga bränslets kemiska föroreningar kommer sannolikt att kvarstå långt efter att striderna är över.

Effekterna av militär förstörelse på andra håll kan också nå Svarta havet. När Kakhovka-dammen förstördes 2023 släpptes en flodvåg av sötvatten som strömmade från floden till havet. Vattnet tog upp föroreningar på sin väg och kan också ha transporterat bakterier eller virus som livet i Svarta havet inte är rustat för att hantera. Först med tiden kommer de fullständiga effekterna av översvämningen att bli tydliga.

Föroreningar och sjukdomsalstrande ämnen kan skada alla typer av marint liv, men riskerna är särskilt stora för marina däggdjur. Som toppredatorer konsumerar de skadliga ämnen från alla lägre nivåer i näringskedjan. ”De är ganska bra indikatorer på det allmänna hälsotillståndet i ekosystemet”, säger Dimitar Popov, projektledare på Green Balkans, en organisation som arbetar med naturvård i Bulgarien.

När dessa toppredatorer dör, vilket många har gjort på grund av kriget, innebär det att hela ekosystem har skadats.

Ingen frihet att resa

Marina däggdjur är också utsatta för stora risker i krig eftersom de migrerar. Krigshandlingar och infrastruktur har blockerat naturliga vandringsvägar genom Svarta havet. När Ryssland byggde en bro över Kertjsundet spärrade man till exempel av valarnas migrationsväg mellan Svarta havet och Azovska havet.

Ryska hot sträcker sig även till andra delar av Svarta havet. Farliga sjöminor flyter ofta långt från där de förväntas: de har hittats i bulgariska, turkiska och till och med ryska vatten. ”Dessa minor var förmodligen avsedda att förankras, men många av dem lossnade från sina förankringar och driver nu omkring på havet”, säger Gol’din. Vissa kommer sannolikt att fortsätta driva omkring och utgöra ett hot på havet under många år framöver.

Tumlare och delfiner kan flytta för att undvika vissa hot. Men det finns ingen ersättning för de ukrainska vattnen där de ofta samlas naturligt. ”I den ukrainska delen av Svarta havet är livsmiljöerna verkligen viktiga eftersom det är den bredaste och största delen av kontinentalsockeln, och det har traditionellt varit en mycket bra lekplats för många fiskarter”, säger Popov. Detta gör det till ett utmärkt jaktområde för valar. Men kriget har tvingat bort dem.

Bra forskning hindras

Den ryska aggressionen har inte bara hållit djuren borta från de vatten de är beroende av. Den har också hållit ukrainska forskare borta. ”Det är hemskt, för vi är mycket begränsade i våra möjligheter”, säger Gol’din. Forskare kan inte längre resa till många av de ekologiska platserna i Svarta havet. I stället kompenserar de genom att samla in döda, strandade delfiner och tumlare för laboratorieforskning.

Ukrainska forskare samarbetar också med kollegor i andra länder, till exempel Bulgarien, där forskning till havs är säkrare. ”Vi samarbetar med alla länder kring Svarta havet utom Ryssland”, säger Gol’din. Ukrainska forskare kan till exempel delta genom att analysera data som samlats in av forskare på andra håll.

Utan fältarbete från Ukraina kan forskarna inte få en fullständig bild av ekosystemen i Svarta havet. De har dock märkt vissa mönster i hur marina däggdjur navigerar bland krigets faror. ”Vi har sett tydliga tecken på påverkan under det första året, 2022, då antalet strandningar var mycket högt”, minns Popov. Strandningar inträffar när marina däggdjur spolas i land, ofta på grund av skador eller sjukdom. Experterna misstänkte att strandningarna orsakades av akustiskt trauma: skadligt buller från explosioner, fartyg och flygplan. De såg också fler levande tumlare i bulgariska vatten det året, troligen för att de hade flytt söderut från hoten.

Hopp och osäkerhet inför framtiden

När det fullskaliga kriget började 2022 var hela Svarta havet fullt av ryska militärfartyg. Men Ukraina har sedan dess förstört många krigsfartyg och arbetat för att driva resten österut. ”Nu befinner sig de flesta av dessa fartyg och ubåtar i nordöstra delen av Svarta havet, inte i hela havsområdet”, säger Gol’din. Detta ger marina däggdjur utrymme att återhämta sig. Forskarna kan dock inte vara säkra på att valarna har återvänt till ukrainska vatten. ”Innan kriget är över och en ordentlig undersökning har gjorts av de ukrainska myndigheterna är det omöjligt att säga med säkerhet att djuren finns där och att de använder denna viktiga livsmiljö”, säger Popov.

Ukrainas framgångar hittills ger hopp för hela Svarta havet. I kriget kämpar ukrainarna inte bara för människoliv, utan för alla andra livsformer som delar deras hemregion. De marina däggdjuren i Svarta havet har ingen annanstans att ta vägen: delfinerna och tumlarna är unika underarter.

Om de utrotas kommer det inte att finnas något liknande på jorden. ”För var och en av dem”, säger Gol’din, ”är Svarta havet den enda platsen i världen där de kan leva.”