År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Den internationella studien har gett mycket ny kunskap om hur sjukdomen utvecklas. Nu fortsätter analysarbetet med det långsiktiga målet att förebygga sjukdomen.
I januari 2021 hade Ronja gått ner mycket i vikt och hade corona. - Det satte sig på magen, då hon började kräkas och fick feber, så jag tog henne till akuten. Läkaren klämde på hennes mage och skickade hem oss. De sa att det är nog corona, att jag skulle se till att få i henne mycket att dricka, gärna saft. Varpå Ronja blev sämre, vilket senare visade sig vara att hon hade typ 1-diabetes.
Kan tidig vaccination mot Covid-19 förebygga förstadier till typ 1-diabetes hos barn med förhöjd genetisk risk att utveckla sjukdomen? Det ska forskare på Skånes universitetssjukhus, Centralsjukhuset Kristianstad och vid Lunds universitet nu undersöka i en internationell studie.
Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med Covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
I februari 2022 fick Liza Ronnerheim corona för andra gången, vilket troligtvis var anledningen till att hon fick diagnosen typ 1-diabetes. - Det kändes som att kroppen inte hade återhämtat sig efter coronan och det var tungt att andas, men Vårdcentralen sa att det var sviterna efter min corona. Så Liza fick kämpa under en lång period för att få diagnosen typ 1-diabetes bekräftad och fick insulin.
Övervikt och fetma – obesitas - bland fyraåringar ökade under Covid-19-pandemin. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar över 200 000 barn i Sverige. Antalet barn med obesitas ökade med drygt 30 procent, och det är stora regionala skillnader. Studien publiceras i tidskriften Acta Paediatrica.
Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning.
Årets influensasäsong i Europa har startat ovanligt tidigt. Samtidigt florerar Covid-19 och det finns en oro för hur RS-säsongen ska utvecklas. Påverkan på sjukvården kan bli stor, varnar WHO. Bland annat rekommenderas du med typ 1- eller typ 2-diabetes vaccinera dig.
Flera norska sjukhus rapporterar om en ökning av antalet diabetesdiagnoser bland barn och unga. Nu bekräftar FHI att barn som har haft en coronainfektion har en högre risk att utveckla typ 1-diabetes. Utan nödvändig behandling kan typ 1-diabetes vara livshotande.
Barn och ungdomar som haft Covid-19 tycks löpa större risk att drabbas av sjukdomar som hjärtmuskelinflammation, blodproppar och typ 2-diabetes inom ett år efter infektionen, enligt en rapport från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC.
En ny stor studie visar att personer som det senaste året tillfrisknat från Covid-19 har 40 procent större risk att diagnosticeras med diabetes än personer som inte haft Covid-19.
Fler har drabbats av diabetes under pandemin, enligt diabetesforskare. Nu undersöker man om det är så att olika typer av diabetes kan utlösas av Covid. – Det finns starka belägg för att typ 2-diabetes ökar vid Covidinfektion, säger forskaren Johan Jendle.
Personer som lever med typ 2-diabetes har drabbats hårt av pandemin. Primärvården i Region Västerbotten måste se till att ansvariga har vårdmöten med de patienter som uteblivit under pandemin på det sätt som går.
Cicci fick diagnosen typ 1-diabetes när hon var sju år. Det visade sig när hon lämnade in ett urinprov vid skolstarten. - Det första provet visade positivt, därefter negativt för att en tredje gång visa positivt igen, säger Cicci. Vilket visade sig att hon hade diagnosen typ 1-diabetes. I dag har hon en ny bukspottkörtel samt en ny njure och lever utan typ 1-diabetes.
Nu kan personer över 18 år som tillhör en medicinsk riskgrupp som har till exempel typ 1- och typ 2-diabetes, boka tid för en påfyllnadsdos mot Covid-19. För att kunna få påfyllnadsdosen måste det ha gått minst sex månader sedan den andra dosen.
Resultat från två studier visar att Covid-19 kan påverka insulinproducerande celler i bukspottkörteln och påverka deras funktion.
Tobaksproduktion och -konsumtion har stor och negativ inverkan på miljön. Nikotinet i alla tobaks- och nikotinprodukter skadar hjärnan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, psykiska sjukdomar, fosterskador och andra drogmissbruk. Ungdomar som blir beroende av att röka förkortar livet med i snitt tio år om beroendet inte kan brytas.
Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid Covid-19. Det visar en studie som omfattar data om 2,6 miljoner svenskar varav en halv miljon från diabetesregistret. Studien visar även på ökad dödlighet vid covid-19 hos dem med typ 2-diabetes.
Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.
Forskarna ska ta reda på hur coronapandemin påverkar människor med diabetes. – En fara med att bli utpekad som riskgrupp är att människor inte vågar söka vård eftersom de uppmanas att isolera sig. Följden kan då bli att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av diabeteskomplikationer, säger Johan Jendle, Örebroforskare som leder studien.