Diabetes är en sjukdom som kan upptäckas tidigt inom vården, och rätt behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer. Trots detta vet vi inte tillräckligt om hur många som faktiskt får behandling och hur det har förändrats över tid. Därför undersökte forskare hur vanligt det är med diabetes och hur behandlingen har utvecklats i 200 länder mellan åren 1990 och 2022.
Diabetes påverkar många människors liv och kan ha allvarliga konsekvenser. Under föreläsningen Pulsen på diabetes delar forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet med sig av den senaste forskningen – från hur precisionsmedicin kan förbättra diabetesvården till hur kost och fysisk aktivitet kan spela en roll i att förebygga både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
I takt med att teknologin utvecklas, erbjuder kontinuerlig glukosövervakning nya möjligheter för personer med diabetes att bättre hantera sin sjukdom. Dessa framsteg möjliggör en mer nyanserad bedömning av glykemisk kontroll och kan göra stor skillnad i patienters liv.
För personer som lever med typ 1-diabetes (T1D) är det en ständig utmaning att hålla blodsockernivån i schack. En ny klinisk studie vid UVA syftar till att förenkla diabeteshanteringen genom att testa en innovativ AI-driven enhet som är utformad för att förbättra automatiserad insulinleverans.
Landstinget inrättar ett center för barndiabetes – med inriktning på ADHD och autism. – Det här är en grupp som har svårare att sköta sin diabetes, säger Veronika Lindberg på Stockholms diabetesförening.
Forskningen kring typ 2-diabetes fortsätter att ge hopp till många. I en tid där typ 2-diabetes påverkar allt fler människor, erbjuder ett nytt program från den engelska NHS hopp för dem som kämpar med denna sjukdom. Genom en omfattande total diet replacement (TDR)-interventionsprogram har NHS åtagit sig att hjälpa patienter att återfå kontrollen över sin hälsa och uppnå remission av sjukdomen.
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en studie vid Akademiska sjukhuset med start nu i mars. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion.
Forskning inom metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD) har tagit ett stort steg framåt med hjälp av datadriven klusteranalys. Denna metod har identifierat distinkta typer av sjukdomen, vilket ger hopp om mer personligt anpassade behandlingar och bättre livskvalitet för drabbade individer. MASLD visar stor variation i kliniska utfall.
Medicinteknikföretaget Medtronic varnar för att deras insulinpumpar kan avge antingen för mycket eller för lite insulin under flygning. Enligt företaget kan insulin oavsiktligt doseras även om pumpens insulintillförsel är stoppad eller programmeras till 0 enheter per timme. En svensk expert tonar dock ned omfattningen av problemet.
Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska bland vuxna svenskar medan allt fler dricker sötade drycker, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”. – De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, säger utredaren Pia Lindeskog.
I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder.
Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.
Ämnet sulforafan från broccoligroddar kan kopplas till bättre blodsockernivåer vid prediabetes som föregår typ 2-diabetes. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.
Forskning har visat att varje kopp kaffe, med eller utan mjölk, minskar risken för att utveckla typ 2-diabetes med 10 %.
Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, typ 2-diabetes och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.
Dr Olof Idevall-Hagren vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”The primary cilium – a master regulator of beta-cell function in health and diabetes”. - Men stöd från Diabetes Wellness Sverige har jag möjlighet att behålla nyckelpersonal i min forskargrupp.
Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar.
Antalet barn som får diabetes ökar dramatiskt, och problemet verkar vara större ju längre norrut man bor. Det betyder att Norge ligger i världstoppen vad gäller statistik.
