Socialtjänsten i Pajala kommun följer nu upp familjehemsplacerade barn och deltar i nationell uppföljning

Socialtjänsten i Pajala kommun följer nu upp familjehemsplacerade barn och ungdomar med nationellt uppföljningskoncept (UBU-F) för att säkerställa barnens rättigheter samt att säkerställa kvaliteten.

Placering i familjehem är den vanligaste formen för dygnet-runt vård i Sverige. Nästan 25 000 barn och unga mellan 0-20 år var placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet någon gång under 2010 enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Många placerade barn mår dåligt - placerade barn och unga är överrepresenterade när det gäller självskador och bruk av psykofarmaka. De har också högre dödlighet, färre går ut grundskolan med godkända betyg och fler blir biståndsberoende som vuxna. Det visar Socialstyrelsens utvärdering "Vård och omsorg om placerade barn" som presenterades av Socialstyrelsen 2013-03-07.

Uppföljningsmetoden UBU-F består av 75 frågor för uppföljning av familjehemsplacerade barn och ungdomar. Frågorna besvaras av socialsekreterare, barnet/ungdomen och vårdnadshavaren efter avslutad placering eller som en årlig uppföljning. Frågorna ställs vid ett uppföljningssamtal med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren, var för sig. 

Svaren lagras anonymt i en nationell databas åtkomlig av socialsekreterare i alla deltagande kommuner. Det är endast resultatet på aggregerad nivå som kan analyseras. Enskilda svar från en specifik uppföljning kan inte följas upp. 

UBU-F gör det möjligt för socialsekreterare att kunna dela med sig av sin egen, barnet/ungdomens och vårdnadshavarens erfarenhet och uppfattning av en viss placering med en specifik bakgrund. Detta gör att man på nationell nivå kan ta tillvara på erfarenheter från tidigare placeringar, och även kunna påverka kommande placeringar med dessa erfarenheter. Detta arbetssätt lägger nu grunden till en lokal samt nationell erfarenhets- och kunskapsbank om de familjehemsplacerade barnen i Sverige. 

Syftet med uppföljningen med UBU-F är att säkerställa barns/ungdomars rätt att;

- bli lyssnad till,
- få stöd i skolarbetet,
- få tillgång till hälso-, sjukvård och tandvård,
- känna trygghet i familjehemmet,
- ha kontakt med sina föräldrar och syskon,
- veta varför de bor i familjehemmet,
- mötas med vänlighet och respekt,
- påverka beslut som rör deras vardag.

De samlade resultaten ur UBU-F ger Pajala kommun;

- översikt över alla placeringar,
- samlad kunskap om barns/ungdomars, vårdnadshavares samt socialsekreterares värderingar av placeringar,
- underlag för att värdera den egna familjehemsvården jämfört andra kommuners,
- stöd vid upphandling av familjehemsvården,
- stöd vid kvalitetsuppföljning av den utförda familjehemsvården,
- ger förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta,
- möjlighet till att ekonomiska resurser utnyttjas bättre,
- en gemensam nationell kunskapskälla,
- resultatindikatorer som stöd för utveckling av verksamhetens processer och strukturer.

Vad är dioevidence™?

dioevidence™ är en modulär uppbyggd uppföljningsplattform för kommuner som kan hantera valfritt område.

Lokal och nationell systematisk uppföljning inom sociala områden

Diosentic Systems är ledande på lokal och nationell systematisk uppföljning i realtid inom sociala områden, såsom vuxna, barn och unga, personer med funktionsnedsättning och anhöriga. Uppföljningsplattformen dioevidence™ används av kommuner för insamling, lagring och analys av utfall för att öka kvaliteten i verksamheten vilket betyder att brukarna kan ges bättre anpassade insatser och en god vård. Diosentic började sin verksamhet 1994.

Alla verksamheter kan följas upp med dioevidence™ 
Individ- och familjeomsorg, funktionshinder, anhörigas livssituation, skola och förskola, äldreboenden, hemtjänst, arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration, hälsa och sjukvård, kriminalvård, m.fl. 

Nationella Utvecklingsråd inom Sociala Områden (NUSO)

Uppgiften för utvecklingsråden är att säkerställa utveckling, kvalitetssäkring och långsiktig förvaltning av uppföljningsmetoderna för de olika målgrupper av klienter/brukare som följs upp. Metoderna är framtagna av professionen för professionen i en omfattande process mellan socialarbetare, chefer och forskare. Utvecklingsrådens medlemmar utgörs av representanter för regionala FoU enheter/högskolor och praktiker (chefer/socialarbetare) från deltagande kommuner och län. Mer info om NUSO.