Gå direkt till innehåll
Ann Hallenberg i Ariodante på Drottningholms Slottsteater 2019.
Ann Hallenberg i Ariodante på Drottningholms Slottsteater 2019.

Pressmeddelande -

Ann Hallenberg prisas av Tidskriften Opera

Den 28 augusti tar mezzosopranen Ann Hallenberg emot Operapriset 2019, framröstad av Tidskriften Operas läsare. Hon får priset för sin prestation på Drottningholms Slottsteater, där hon sommaren 2019 sjöng titelrollen i Händels opera Ariodante. Prisutdelningen sker i samband med en solistkonsert på Drottningholmsteatern.

Priset skulle ha delats ut sommaren 2020, men coronapandemin satte stopp för det. Priset som delas ut för trettiotredje gången består av statyetten Eldslinga, signerad ädelsmeden Sigurd Persson, och 25 000 kronor.

Operas recensent Erik Graune skrev om Ariodante:
”När Ann Hallenberg framför ’Scherza infida’ i andra akten ” når stämningen sin höjdpunkt. Här försätts publiken i ett evigt ögonblick bortom tid och rum, där uttryck som andlös inte räcker till”.

Ann Hallenberg är utbildad vid Operahögskolan i Stockholm. Hon har nu etablerat sig som en av världens ledande mezzosopraner, men är mer känd utomlands än i Sverige. Hon gästspelar regelbundet på ledande operascener och sjunger med världens främsta orkestrar tillsammans med namnkunniga dirigenter.

Hallenberg sjunger med förkärlek tidig musik av Monteverdi, Purcell, Händel, Vivaldi, Bach och Gluck. Hennes stora genombrott kom när hon 2003 med kort varsel i Zürich ersatte Cecilia Bartoli som Piacere (Njutningen) vid ett framförande av Händels oratorium Il Trionfo del Tempo e del Disinganno.

Den här sommaren har Ann Hallenberg varit aktuell i titelrollen i Händeloperan Agrippina på Drottningholms Slottsteater.

Sponsor av Tidskriften OPERAs pris är Kjell och Märta Beijers Stiftelse.

Tidigare pristagare av Tidskriften OPERAs pris är: Uno Stjernqvist, Elisabeth Erikson, Hillevi Martinpelto, Bengt Krantz, Mikael Samuelson, Lena Nordin, Katarina Dalayman, Cecilia Rydinger-Alin, Olle Persson, Nina Stemme, Anne Bolstad, Dilbér, Lars-Erik Jonsson, Malena Ernman, Peter Mattei, Kerstin Avemo, Katarina Karnéus, Annalena Persson, Kjell Ingebretsen, Terje Stensvold, Lars-Åke Thessman, Anna Larsson, Michael Weinius, Åke Zetterström, Läckö Slottsopera, Fredrik Zetterström, Malin Byström, Daniel Frank, Elin Rombo, AnnLouice Lögdlund, Niklas Björling Rygert och Ida Falk Winland.

Frågor angående Operapriset
Sören Tranberg
Chefredaktör
Tidskriften OPERA
0709-67 58 63
st@tidskriftenopera.nu www.tidskriftenopera.se

Ämnen

Kategorier


Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden. Teatern erbjuder föreställningar, visningar och evenemang året om. Läs mer på www.dtm.se 

Om du inte vill ha pressinformation från Drottningholmsteatern, följ länken nedan.

Kontakter

Eva Lundgren

Eva Lundgren

Presskontakt Kommunikation och försäljning 08 556 931 07

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.

Drottningholms Slottsteater
Box 6
178 02 Drottningholm