Gå direkt till innehåll
​Urpremiär på Drottningholmsteatern i september

Pressmeddelande -

​Urpremiär på Drottningholmsteatern i september

Den 5 september har den nyskrivna pjäsen Dövheten urpremiär på Drottningholms Slottsteater. Johan Rabaeus och Andreas T. Olsson spelar Beethoven och hans brorson. De får sällskap på scenen av Grynet Molvig, Per Svensson och en stråkkvartett från Drottningholmsteaterns orkester.

Dövheten är en samproduktion med Dramaten och kommer att spelas sju föreställningar på Drottningholmsteatern för att därefter spelas på Dramatens lilla scen i november.

Pjäsen utspelar sig på kvällen den 23 maj 1824 när nionde symfonin just har framförts offentligt för andra gången. Premiären var en succé, men nu är salongen halvfull och mottagandet ljummet. Beethoven är rasande. Hemma väntar den älskade brorsonen Karl, som Beethoven velat göra till sin son, redo att ta emot det kränkta geniet. Dövhetenär en gripande och rolig pjäs om absolut gehör, känslomässig dövhet och skapande i samspel med både levande och döda.

Johan Rabaeus är en av Dramatens mest uppskattade och rutinerade skådespelare. Han har mer än 30 produktioner på nationalscenen i bagaget, däribland långkörare som Den Girige och Amadeus. Han har också varit verksam i radio, teve och film.

Andreas T. Olsson har gjort succé på Dramaten med Improvisation på Slottet, Sufflören och När det kommer till kritan och blivit hyllad både av kritiker och publik för sin komiska talang. Andreas är också dramatiker och författare och under våren även aktuell i nypremiären av Glada Änkanpå Kungliga Operan och i tv-serien Bröllop, begravning och dop.

Niklas Rådström är en av Sveriges främsta författare och dramatiker, med en lång rad uppmärksammade romaner, diktsamlingar, pjäser och filmmanus på meritlistan. På Dramaten var han nyligen aktuell med När det kommer till kritan (2017), en monolog framförd av Andreas T. Olsson.

Dövheten

Av: Niklas Rådström

Regi: Peter Langdal

Ljus: Torben Lendorph

Scenografi och kostym: Magdalena Åberg

Mask och peruk: Sofia Ranow

Medverkande: Johan Rabaeus, Andreas T. Olsson, Grynet Molvig, Per Svensson

Musiker: Maria Lindal, Anders Åkered, Joel Sundin, Magdalena Mårding (Drottningholmsteaterns orkester)

Musikalisk ledare: Maria Lindal

Urpremiär 5 september på Drottningholmsteatern. Spelas även 7, 8, 10, 12, 14, 15 september.
Föreställningar på Dramaten i november.

För mer recensionsbiljetter, information eller intervjuer, kontakta gärna:
Lena Törner, pressansvarig Dramaten, 070-372 61 47, lena.torner@dramaten.se
Elin West, pressansvarig Drottningholms Slottsteater, 0733 50 26 25, elin.west@dtm.se

Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern grundades i maj 1788 av Gustaf III.

Drottningholms Slottsteater är intakt sedan 1766 och står på Unescos världsarvslista. Ingen annanstans i världen finns en liknande teater med handdrivet scenmaskineri som fortfarande används. 

Ämnen


Om du inte vill ha pressinformation från Drottningholmsteatern, följ länken nedan.

Presskontakt

Elin West

Elin West

Presskontakt Externa relationer 0733 50 26 25

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.

Drottningholms Slottsteater
Box 6
178 02 Drottningholm