Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skönhet

Styling à la 1700-tal – Sofia Ranow berättar om hur en karaktär växer fram


Styling à la 1700-tal – Sofia Ranow berättar om hur en karaktär växer fram


I samband med Drottningholms Slottsteaters föreställningar av operan Hemligt äktenskap ges en serie öppna operaintroduktioner i Déjeunersalongen. Söndagen den 2 juni klockan 15.00 berättar teaterns mask- och perukansvariga Sofia Ranow om hur en karaktär växer fram med hjälp av smink och mask. På bilden har Anna Hybiner förvandlats till Elisetta i operan Hemligt äktenskap. Fri entré.

Alla ska dö men jag ska dö först – Anna Järvinen tolkar Marie Antoinette

Alla ska dö men jag ska dö först – Anna Järvinen tolkar Marie Antoinette

Anna Järvinen gör skådespelardebut bland giljotiner och prinsessklänningar i rollen som Marie Antoinette på Drottningholms Slottsteater. I en föreställning inspirerad av performance, tableaux vivants och tidiga musikaler vävs Anna Järvinens sånger samman till en historia om Marie Antoinettes sista dagar. Regissör är Saga Gärde och librettot är skrivet av konstnären Iris Smeds.

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.

Drottningholms Slottsteater

Box 6
178 02 Drottningholm