Öppet brev till hälsominister

På Sveriges Radio (SR) den 9 november 2023, rapporterades det att barn kan få vaccin mot coivd-19. Socialminister Jakob Forssmed säger i reportaget att; "Vi har gjort en noggrann genomgång av de lagar och regler som finns kring vaccin gällande covid-19 och kan konstatera att det inte finns några legala hinder."

SR journalist säger därefter: för ett drygt år sedan slutade Folkhälsomyndigheten att rekommendera vaccin till barn mellan 12-17 år och sedan dess har det varit omöjligt att få sitt barn vaccinerat i Sverige, oavsett ålder, om det inte funnits särskilda medicinska skäl. SR anger vidare att från och med nu är det fritt fram att vaccinera barn redan från 6 månaders ålder. Socialminister Forssmed: "jag tycker det är bra att vi klargjort detta nu, och nu är det upp till regionerna att så att säga, bestämma sig för på vilket sätt man kommer att agera på det här klargörandet.

Innan Jakob Forssmed gläds alltför mycket över att det inte finns några legala hinder mot att vaccinera spädbarn från 6 månaders ålder bör han noga följa hur det går för den fd. italienska hälsoministern, Roberto Speranza, som nu utreds för mord för att ha undanhållit uppgifter om vaccinernas bristande effektivitet och säkerhet för det italienska folket.

Nedan följer ett öppet brev till den danske hälsoministern med sju frågor som även Jakob Forssmed måste kunna svara på.

Öppet brev till hälsominister Sophie Løhde.

03.11.2023

Av Jeanne A. Rungby, specialistläkare inom otorhinolaryngologi.

Kära Sophie Løhde

Vi befinner oss nu i det tredje året efter pandemin. Du har varit hälsominister i snart tre kvartal och antas ha blivit uppdaterad om biverkningsprofiler och effekter av Covid-19-vacciner från dina tjänstemän. Jag vill dock försäkra mig om att du har fått presenterad följande information om dessa vacciner, eftersom de ännu inte har dragits tillbaka. Därför väcks följande frågor:

1. Med den information du har fått här, vad är dina skäl att fortsätta tillåta att dessa vacciner erbjuds till den danska befolkningen?

2. Vilka åtgärder kommer du att vidta för att ge läkare möjlighet att beställa rätt blodprov och vävnadsprover för att identifiera 2P-spikeproteinet, så att diagnosen "vaccinskada efter Covid-19-vaccin" kan ställas?

3. Kommer du att vidta åtgärder för att möjliggöra undersökning av allt cancervävnad för SV40?

4. Kommer du att vidta åtgärder för att möjliggöra att vaccinerade, fertila unga danska män och kvinnor kan få sina könsceller undersökta för den genetiska sekvensen av plasmid-DNA och SV40 i vaccinerna?

5. Vad kommer du att göra för att erkänna och hitta behandling för dem som har skadats av vaccinerna?

6. Kan du garantera att vävnad i både offentliga och privata laboratoriebiobanker, inklusive rättsmedicinska institut, inte kommer att förstöras under de kommande 10–50 åren, eftersom det potentiellt kan utgöra värdefullt material för att förstå konsekvenserna av dessa vacciner?

7. Kommer du att vidta åtgärder för att undersöka om det finns ett samband mellan vaccinerna och både cancer och oväntade dödsfall månader/år efter dessa injektioner?

"Plasmidgate"

Om föroreningen av Pfizers och Modernas Covid-19-vacciner med plasmid-DNA, som gör dem till genetiskt modifierade organismer, GMO, med potential att integreras och ärvas i det mänskliga genomet. Och om innehållet av SV40-promotor från en apvirus, känt för att framkalla cancer. Innehållet av SV40 rapporterades aldrig till EMA av Pfizer. Under det senaste halvåret av 2023 har det kommit fram att tillverkningsprocessen som användes för att producera Covid-19-vaccinerna (process 1), som utgör grunden för det villkorliga godkännandet av dessa mRNA-vacciner av EMA, ändrades till process 2 i samband med massproduktionen av mRNA-vaccinerna. Metoden som användes i process 2 granskades aldrig enligt de regler som gäller för god tillverkningspraxis (GMP) av den europeiska
läkemedelsmyndigheten (EMA) (1).

Det finns strikta regler för godkännande av medicinska produkter, vilket kräver att en mängd väldefinierade studier utförs på produkten. Till exempel måste man undersöka var i kroppen produkten hamnar, vilken effekt eller möjlig skada den har på olika organ och om produkten kan påverka generna, påverka reproduktionsförmågan eller orsaka cancer. När själva tillverkningsprocessen för en produkt ändras, måste en medicinsk produkt genomgå en ny granskning för GMP, som om det vore en helt ny produkt, och därefter bedömas för eventuell godkännande. Detta skedde inte för vaccinerna i process 2. EMA, FDA och nationella hälsomyndigheter valde att kringgå denna process, och produkten godkändes villkorligt och gavs till majoriteten av världens befolkning, inklusive barn och gravida. Speciellt finns det nu bevis för att process 2 innebär injektion av en genmodifierad organism (GMO) (16). GMP-kraven för godkännande av GMO är ännu strängare och mer rigorösa. Dessa krav uppfylldes inte vid godkännandet av vaccinerna. En grupp europaparlamentariker har skrivit ett öppet brev till EMA för att begära en förklaring (1).

I Australien har Pfizer och Moderna stämts för att inte ha registrerat produkten som GMO (2, 3). Både den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, och Kanadas hälso-myndigheter, Health Canada, har nyligen erkänt att det finns plasmid-DNA i vaccinerna. Health Canada har även uttryckt oro över innehållet av SV40. Health Canada meddelade samtidigt att Pfizer inte hade informerat om det specifika innehållet av SV40 i sin produktbeskrivning. Trots detta fortsätter Health Canada att rekommendera produkten till barn ned till 6 månaders ålder.

Process 1 baserades på PCR-metoden, som användes i de kliniska prövningarna som, som vi vet, inte var dubbelblinda efter några månader. När prövningar inte är dubbelblinda vid vaccination av kontrollgruppen innebär det att kontrollgruppen inte längre är giltig för jämförelse, och långsiktiga biverkningar och effekter kan därför inte bedömas eller bedömas senare. Det finns således inte en korrekt utförd preklinisk, dubbelblind, randomiserad prövning på människor baserad på dessa mRNA-vacciner från Pfizer.

Process 2 upptäcktes i april 2023 (4) av en slump av Kevin McKernan, som har en kandidatexamen i biologi från Emory University med mångårig erfarenhet av det humana genomprojektet, är CSO och grundare av Medical Genomics med erfarenhet av sekvenseringsteknologi. Genom användning av gensekvensering upptäckte McKernan att det fanns en betydande förorening av både Modernas och Pfizers bivalenta booster Covid-19-vacciner med plasmid-DNA, som härstammar från själva produktionsprocessen (process 2). Det funna DNA:t utgör hela genomet från en specifik, laboratorieframställd E. coli-bakterie som var speciellt sammansatt av varierande genserier (GMO), inklusive innehållet av bland annat Simian Virus 40-promotor (SV40), som är känt för att främja cancer (2, 3, 7). Plasmid-DNA:t kommer också från antibiotikaresistenta E. coli-bakterier som används i produktionsprocessen, eftersom de har förmågan att snabbt reproducera sig och därför är lämpliga för massproduktion. SV40 tillsattes tidigare till poliovacciner och gavs till småbarn, vilket orsakade en skandal. Bilden nedan beskriver en tragisk historia om ett barn som dog av en hjärntumör 2 år efter att ha fått ett poliovaccin. SV40-genen tillsattes till det givna poliovaccinet. Efter barnets död hittades SV40-sekvensen i hjärntumören genom en biopsi från barnets hjärnvävnad. "DNA-fyndet i Vaccinerna från Pfizer Og Modernas testades sedan och bekräftades av flera laboratorier runt om i världen. I denna kontext har Speicher och medförfattare publicerat undersökningen av både monovalenta och bivalenta Covid-19-mRNA-vacciner från både Pfizer och Moderna. Forskarna fann dessa DNA-föroreningar i samtliga (100%) analyserade vaccinflaskor från båda tillverkarna. (5)

En av forskarna som verifierade Kevin McKernans resultat var Ph.D. Phillip J. Buckhaults, cancergenomexpert och professor vid South Carolina University. Professor Buckhaults lämnade vittnesmål om sina fynd vid ett senat förhör i South Carolina, USA (6). Professor Buckhaults, själv fullt vaccinerad, initialt uppfattade McKernans resultat som en konspiration och beslutade att motbevisa hans upptäckter av DNA genom att verifiera dem i sitt laboratorium. (2, 3, 6) Men Professor Buckhaults blev chockad när han insåg att McKernan hade rätt. Han fann stora mängder plasmid-DNA och delar av SV40-genomet i dessa vacciner. Mängderna överskred EMA:s och FDA:s gränsvärden för tillåtet DNA-innehåll. Professor Buckhaults tillade att dessa reglerande gränser är fastställda utan hänsyn till att vaccinerna också innehöll nanolipidpartiklar (NLP). Naket DNA kommer snabbt att brytas ned av kroppens immunförsvar, men om det främmande DNA är inkapslat i NLP kommer en del av det säkerligen att hamna i cellkärnorna och orsaka genförändringar som utlöser en ihållande produktion av exempelvis det främmande och giftiga Spike proteinet i blodomloppet och kroppens organ, vilket leder till sjukdom. Nanolipidpartiklar, NLP, är traditionellt utvecklade för att leverera sitt innehåll (mRNA/DNA) till cellkärnorna i målorgan, oftast i samband med behandling av cancer eller sällsynta allvarliga sjukdomar där risken för död redan är hög. Kombinationen av NLP och DNA, inklusive SV40, kommer att säkerställa leveransen av DNA till cellkärnorna inom några timmar (16). Gränsvärdet för detta DNA-innehåll bör därför vara noll för dessa vacciner, eftersom innehållet av nanolipidpartiklar, NLP, skyddar det främmande DNA mot immunförsvarets angrepp. NLP fungerar därför som en trojansk häst.

Kombinationen av DNA och NLP i vaccinerna gör därför vaccinerna till GMO. Dessa genförändringar riskerar att ärvas av nästa generation. Dessutom utgör spridningen av antibiotikaresistens i befolkningen via dessa vacciner en betydande riskfaktor, vilket gör det djupt problematiskt att ge dem till barn, ungdomar, fertil vuxna och inte minst gravida. Den danska hälso- och sjukvårdsstyrelsen rekommenderar fortfarande dessa Covid-19-vacciner och möjligtvis andra vacciner baserade på samma misslyckade teknologi till gravida (7). Dessa föroreningar med DNA kan få ödesdigra konsekvenser för mänskligheten och medföra en ökad risk för sjukdom och ökad dödlighet. Efter att Professor Buckhaults hade vittnat för senaten i South Carolina följde ett vittnesmål från Janci Linsay, Ph.D., chef för förgiftningar och molekylärbiologi på Toxicology Support Services. Hon fokuserade särskilt på den påvisade gensekvensen för apaviruset SV40. Hon menade att denna sekvens, SV40, inte kunde finnas i vaccinerna av en slump (8). SV40-sekvensen har traditionellt använts för att underlätta transporten av genetiskt modifierat material in i cellkärnan så att de nya inbyggda generna lättare kan översättas till mRNA, vilket kidnappar cellen för att producera främmande proteiner under hela cellens livstid - i detta fall exempelvis Spike proteinet. Det fanns absolut ingen legitim anledning att inkludera SV40 i vaccinet. Hon antydde därmed att det handlade om ett medvetet brott.

Pfizer har inte anmält innehållet av SV40-gensekvensen till de reglerande myndigheterna, vilket är olagligt. Innehållet av DNA i nano lipider, som när de når människans cellkärnor eller tas upp av tarmens kolibakterier, kan vara förklaringen till att man i en nyligen genomförd studie har hittat det vaccinspecifika 2P-spikeproteinet i blodet hos cirka hälften av de vaccinerade upp till 6 månader efter den senaste Covid-19-vaccinationen (9). Det kan också vara förklaringen till de danska Max Schmelings och medförfattares fynd av 3 olika grupper av batchar baserade på biverkningsgrader i Pfizers Covid-19-vacciner. Denna studie är för övrigt en av de mest citerade vetenskapliga studierna i världen just nu (10). Max Schmelings undersökning är statistiskt robust, vilket är ett krav för att publiceras i en oberoende vetenskaplig tidskrift. Dessa fynd bör verifieras av oberoende statistiker. Det är uppenbart oacceptabelt om den danska befolkningen har utsatts för ett medicinskt experiment utan informerat samtycke.

Figur 1, källa nummer 10, Max Schmeling et al.

Det faktum att det är möjligt att identifiera det vaccinspecifika 2P-spikeproteinet i blodbanan öppnar möjligheten att undersöka de vaccinerade med oförklarliga symtom, så att diagnosen Covid-19-vaccinskada kan ställas. Det saknas dock fortfarande en specifik diagnoskod för komplikationer efter COVID-19-vaccinen. Det skulle också vara lämpligt att undersöka vävnad från avlidna (Covid-19-vaccinerade) för att fastställa om dödsorsaken beror på vaccinerna. Normalt sparas vävnad i biobanker i 10–50 år på patologiska avdelningar och rättsmedicinska institut. Det bör säkerställas att denna rutin bevaras så att framtiden kan få viktig kunskap om patologin kring dessa Covid-19-mRNA-vacciner.

Professor Buckhaults föreslår att man undersöker stamceller och könsceller hos de vaccinerade, eftersom studier från Japan har visat att vaccinernas innehåll, tillsammans med nanolipidpartiklar, når äggstockarna och andra organ. Det skulle vara en lämplig möjlighet för privata fertilitetskliniker att införa denna undersökning som ett alternativ i utredningen av ofruktsamhet. Hittills utförs inte rutinmässiga studier av 2P-spikeproteinet på något danskt laboratorium, trots möjligheten (9). Därför går många vaccin skadade under radarn, vilket gör de vaccin skadade till onödiga kastbollar i systemet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen rekommenderar fortfarande Covid-19-vaccinen till gravida (8).

Överdödlighet, möjliga förklaringar och sambandet med hanteringen av pandemin

I september i år presenterade Denis Rancourt och kollegor en rapport (3) om dödlighet av alla orsaker (all-cause mortality, ACM) på södra halvklotet. Denis Rancourt har en doktorsexamen i fysik, är epidemiolog och tidigare professor vid Ottawa universitet. Han har publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter. En stor del av dessa studier handlar om sambandet mellan dödlighet och Covid-19 vaccinerna. Studien visade att den genomsnittliga risken att dö av Covid-19-vaccinerna ligger på 1 av 800 doser för varje Covid-19-vaccin som ges. Studien omfattar 9,10% av världens befolkning. Ett sådant stort urval gör studien statistiskt hållbar och därmed representativ för riskberäkning för hela världens befolkning. Risken att dö per dos ökar exponentiellt med åldern. Det innebär att risken att dö av vaccinen fördubblas för varje 4–5 år i ålder. För åldersgruppen 90+ är risken att dö av en Covid-19-vaccin 5%. Med andra ord kommer en av 20 i den åldersgruppen att dö som en följd av vaccinen. Studien genomfördes i 17 ekvatorial- och södra halvklotets länder. 10,3% av världens Covid-19-injektioner har givits i dessa länder. Det fanns en tydlig tidsmässig koppling mellan utrullningen av boostervaccinet och all-cause mortality. De många topparna i all cause mortality och den snabba utrullningen av boosters i dessa 17 länder på 4 kontinenter inträffade samtidigt, med en tydlig tidsmässig koppling, vilket är ett av de klassiska statistiska bevisen (Bradford Hill-kriterierna) för kausalitet.

Rancourt och kollegor har tidigare genomfört liknande studier på delar av norra halvklotet (USA, Australien, Indien och Israel) (13). Genom en kvantifiering av risken att dö av dessa injektioner uppskattas det, baserat på det angivna antalet injektioner, att 17 miljoner människor (1 av 470 personer) har dött av dessa vacciner på mindre än 3 år. Siffrorna är baserade på 13,5 biljoner injektioner fram till den 2 september 2023. Denna risk är 1 000 gånger högre än vad som rapporterats i kliniska studier, biverkningsrapporter och döds attesträtter (11, 12, 13).

Rapporten fann också en annan intressant detalj. I nära tids samband med den utropade pandemin den 11 mars 2020 fanns det i 9 av 17 länder ingen överdödlighet från den 11 mars 2020 fram till vaccineringen. I 8 av de 17 länderna och staterna fanns en topp i överdödlighet som inte överskred lands- eller statsgränser, vilket är mycket ovanligt för ett virus. Frågan är därför vad den överdödlighet som uppstod före utrullningen av vaccinet beror på, eftersom den inte kan tillskrivas Covid-19-viruset. Kan olika politiska pandemi strategier (WHO:s riktlinjer), inklusive nedstängningar, arbetslöshet, sjukhus- och äldrevård eller fortsatt användning av ansiktsmasker ha utlöst ökad dödlighet?

Denis Rancourt har några förslag till förklaringar (12). De klassiska Bradford Hill-kriterierna föreskriver att ju tydligare tidsmässigt samband som finns mellan dödlighet och en händelse, desto större sannolikhet för kausalitet. Om risken för att dö dessutom ökar med upprepning av denna händelse, förstärks sannolikheten för kausalitet. Det är för övrigt också ett klassiskt mönster för farliga ämnen att upprepad exponering ökar risken att dö (12). I denna studie av Rancourt med flera är kausalitets kriterierna mellan Covid-19-vaccinationer och ökad dödlighet uppfyllda. Figuren nedan är lånad från Rancourt studie (11). Den visar ett exempel på dödligheten i två av de 17 länderna. Den ger en tydlig bild av det tidsmässiga sambandet mellan vaccinationer och dödlighet. Observera den mycket begränsade ökningen i dödligheten under 2020.

Figur 2: Transition between regimes of mortality

En studie i Lancet av Watson och hans kollegor har, i motsats till Rancourt resultat, funnit att vaccinerna har räddat 20 miljoner människors liv (14). Denna studie stöddes av WHO; UK Medical Research Council; Gavi, the Vaccine Alliance; Bill & Melinda Gates Foundation; National Institute for Health Research; och Community Jameel. Det är således inte en oberoende studie, till skillnad från Rancourts studie. Problemet med denna studie är att författarna har antagit att den hittills mest dödliga covid-19-varianten/böljan skulle uppstå samtidigt som vaccinationskampanjen började. Därför drar de slutsatsen att den överdödlighet som ses efter vaccin utrullningen skulle ha varit mycket högre om man inte hade vaccinerat. Det stämmer inte överens med att överdödligheten uteblev i hälften av de vaccinerande länderna år 2020, då den påstådda mest dödliga Wuhan-varianten härjade (11). Det finns inget epidemiologiskt bevis för att en så dödlig Covid-variant skulle ha härjat precis samtidigt som vacciner och boosters gavs (15). Resultaten i Watsons artikel motbevisas i en separat artikel av Rancourt med flera i en nyligen publicerad artikel (15)

Slutsats:

1. Pfizer och Moderna övergick från process 1 till process 2 efter att den villkorliga
godkännelsen hade givits, utan att myndigheterna säkerställde en motsvarande ny GMP
(Good Manufacturing Practice).

2. Pfizers och Modernas Covid-19-vacciner är kontaminerade med genmodifierat DNA från
antibiotikaresistenta E-coli-bakterier. Dessutom har sekvenser från SV40 tillsatts, vilket kan främja cancerutvecklingen. Detta kan potentiellt leda till förändringar i det mänskliga genomet som ärvs av nästa generation.

3. Det antibiotikaresistenta plasmid-DNA kan tas upp av tarmens E-coli-bakterier, som snabbt förökar sig. Detta påverkar tarmens mikrobiom och utgör därmed en betydande smittorisk för övriga levande varelser på jorden genom avföringen.

4. Pfizer har underlåtit att rapportera SV40 till de reglerande myndigheterna.

5. Det är möjligt att identifiera det vaccinespecifika 2P-spikeproteinet i blodbanan, vilket öppnar möjligheten att undersöka vaccinerade personer med oförklarliga symptom för att ställa diagnosen Covid-19-vaccinskada.

6. Det finns en tydlig kausalitet mellan vaccinerna och överdödligheten.

Referenser:

Se bifogat PDF dokument, "Öppet brev till hälsominister i Danmark"

Kommentar:

Vad gäller SV40 och cancerrisk är detta en kontroversiell fråga och det finns forskning som motsätter sig hypotesen att SV40 kan framkalla cancer. Notera att det är brevskrivarens påstående.