Kommentar: Ny forskningsrapport från Blekinge tekniska högskola saknar tyngd

I en uppmärksammad hållbarhetsstudie beskriver två forskare från Blekinge Tekniska Högskola att ett framtida elsystem med ny kärnkraft blir väsentligt dyrare än ett elsystem utan kärnkraft. Resultatet avviker från erkända internationella bedömningar och Energiföretagen Sverige noterar en rad förenklingar och metodfel i analysen.

- Rapporten ger en missvisande bild kring utmaningar och de kostnader som elsystemet står inför. Studiens begränsningar gör det dessutom mycket svårt att dra slutsatser kring systemkostnader på det sätt som författarna gör. De allvarliga metodfelen och den selektiva beskrivningen gör det svårt att använda resultaten som underlag för diskussion, menar Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige.

För att kunna dra slutsatser kring elsystemets totala kostnader måste systemets förmåga att möta samhällets behov avseende energi, effekt och leveranssäkerhet beaktas. Till detta kommer även kostnader för elnät. Behovet av energi och effekt kan sägas ingå indirekt i studien genom valet av scenarier, men rapporten kan inte nyttjas för bedömning av leveranssäkerhet och nätkostnader.

Författarna skriver att de inte diskonterar framtida kostnader och intäkter, det vill säga att pengarnas värde är konstant. Men samtidigt nyttjar de produktionskostnader som inkluderar en förväntan om att pengarnas värde ökar med tiden. För kapitalintensiva produktionsslag som kärnkraft är detta bidrag väsentligt – det kan utgöra två tredjedelar av den totala kostnaden per kilowattimme. Metodiken missgynnar således kärnkraften på ett kraftigt sätt, vilket är en anledning till att forskarna når slutsatsen att ett system med kärnkraft blir dyrare. Ett resultat som Energiföretagen ifrågasätter.

Forskarna antar att behovet av och kostnaden för gruvdrift kommer öka i takt med att kärnkraften byggs ut. För sol- och vindkraft antas det motsatta, att kostnaden minskar vid ökad utbyggnad. Det är ett felaktigt grundantagande eftersom behovet av gruvdrift är större för sol- och vindkraft. Nyligen visade Statens Geologiska undersökningar att för ett elsystem som delvis baseras på uran, dvs kärnkraft, blir behovet av gruvdrift markant lägre.

- Avsaknaden av relevanta och tunga referenser som inte stärker författarnas tes är något som genomsyrar hela rapporten. Till exempel har IEA visat att om kärnkraften minskar i omfattning blir det svårare och dyrare att klara klimatmålet, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige.

En aktuell rapport från Energimyndigheten pekar tydligt på att kärnkraften behöver inkluderas för att omställningen ska vara möjlig.

Något som Blekinge Tekniska Högskola inte hänvisar till i sin analys.