Idag presenterade Nils Holgersson sin rapport om utvecklingen av elnätsavgifterna som har stigit.
– Stora delar av Sveriges elnät börjar bli gammalt och nu måste elnätet föryngras, byggas ut och anpassas till nya krav, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige.
Elnätspriserna har enligt Nils Holgersson-rapportens sammanställning ökat med i snitt ungefär 11 p
Energiföretagen välkomnar att staten tar ett ökat ansvar för den elektrifiering som måste till om Sverige ska kunna fasa ut användningen av fossila bränslen och uppnå klimatmålen.
Elpriserna 2024 följde inledningsvis den sjunkande trenden från föregående år och var i genomsnitt en tredjedel lägre än 2023. Men i december steg priset vid två tillfällen till nästan samma nivåer som under 2022. Den totala elproduktionen var hög under året och vindkraft nådde för första gången över 40 TWh, medan sol gav toppnoteringen 4 TWh.
Klimat- och näringslivsdepartementets förslag till regeländringar för vattenkraftens omprövningar är ett steg i rätt riktning. Men risken kvarstår att värdefull vattenkraftsproduktion och reglerförmåga går förlorad, framför allt om regeringen tillåter att synen på åtgärder i Natura-2000-områden ändras.
De utgifter för el som svenska elkunder betalar består av tre delar: Kostnaden till elhandelsföretaget, som säljer el till kunden, kostnaden till elnätsföretaget, som transporterar el till kunden och kostnaden till samhället i form av skatter och avgifter.
Energiföretagen Sveriges nya rapport visar på vinsterna med en framgångsrik klimatomställning och pekar ut sex områden där staten behöver ta ett ännu större ansvar.
"Regeringens besked om ekonomiska incitament till vindkraftskommuner och närboende är välkommet och något vi länge lyft som nödvändigt för ökad acceptans och mer vindkraft", säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.
Energiforsk har tagit fram en rapport kring hur intäktsregleringen av elnätsverksamhet kan utvecklas. Det är positivt, menar Energiföretagen, att den nuvarande modellen för intäktsreglering av elnätsverksamheten har undersökts.
Det är allmänt vedertaget att underhållet av järnvägen är grovt eftersatt och att detta har en negativ inverkan på tågtrafiken. Här ska vi inte hamna med det svenska elnätet. Det finns nu stora behov av att re-investera och rusta i nätet, samtidigt som vi ser ett stort utbyggnadsbehov. Det självklara målet är att vi ska ha ett fortsatt driftsäkert och tillförlitligt elsystem.
Sverige behöver investera i och utveckla elnätet. Detta inte minst i ljuset av den förestående elektrifieringen som framför allt ska få bort användningen av fossil energi i transportsektorn och industrin. Energiföretagen förklarar varför elnätskostnaderna ökar men också att elkunderna framöver ska kunna påverka sina elkostnader genom att ändra mönstret för elanvändning.
Kraven på de svenska eln
Den 6 februari presenterade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra kommissionens klimatmål till 2040. Kommissionens förslag betonar att utsläppen av växthusgaser bör minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer för att nå klimatneutralitet till 2050.
– Det är glädjande att kommissionen presenterar ett mål som är i linje med den senaste vetenskapen om hur utsläppen behöver minska
I en uppmärksammad hållbarhetsstudie beskriver två forskare från Blekinge Tekniska Högskola att ett framtida elsystem med ny kärnkraft blir väsentligt dyrare än ett elsystem utan kärnkraft. Resultatet avviker från erkända internationella bedömningar och Energiföretagen Sverige noterar en rad förenklingar och metodfel i analysen.
- Rapporten ger en missvisande bild kring utmaningar och de kostna
För att nå klimatmålen behöver Sverige elektrifieras. Eftersom ett elektrifierat samhälle förväntas fördubbla Sveriges elbehov är det nu bråttom att säkra tillgången till kvalificerad personal som kan genomföra elektrifieringen i praktiken. Därför vill branschorganisationen Energiföretagen Sverige visa upp alla fördelar med att jobba i energibranschen, genom sociala mediekampanjen "16 anledningar
Industriprocesser och transporter behöver ställa om från fossila bränslen. Ofta sker detta genom elektrifiering. Men hur ser behovet ut och vad krävs för att omställningen ska kunna ske i tid? Energiföretagen svarar på några av de frågor många ställer sig just nu.
Av klimatskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl är det nödvändigt för svensk industri, företag och för transportsektorn att ställ
Regeringen har utsett Energiföretagens kärnkraftsexpert Carl Berglöf till nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft. I rollen som kärnkraftssamordnare kommer Carl Berglöf att driva och samordna insatser för kärnkraftens utveckling nationellt och vara regeringens kontaktpunkt för ärenden som rör kärnkraft.
Carl Berglöf tillträder tjänsten som nationell kärnkraftssamordnare den 1 februari.
Regeringen har beslutat om regleringsbreven för 2024 för myndigheterna på energiområdet. Regleringsbreven styr myndigheternas arbete för det kommande året och innehåller en rad olika satsningar och uppdrag. Flera av dessa ligger i linje med de frågor som Energiföretagen uppmärksammat och drivit under senare år.
- Vi ser en rad välkomna beslut och inriktningar i regleringsbreven där jag bland an
Regeringen har idag den 19 december presenterat en promemoria med energipolitiska mål som ska ligga till grund för kommande energipolitisk proposition. I promemorian föreslås mål för leveranssäkerhet och planeringsmål. Som en del av regeringens arbete kommer man att söka en bred politisk förankring med övriga politiska partier.
- Vi är positiva till att regeringen lägger förslag till konkreta m
Professor John Hassler presenterade idag sin utredning som betonar att klimatomställningen är en strukturomvandling som kommer kräva långtgående insatser och planering. Utredningen innehåller 46 förslag, däribland en skärpning av transportsektormålet med elektrififiering som medel.
Omkring hälften av Sveriges kommunpolitiker är osäkra på om deras kommun kan möta framtida elbehov på ett bra sätt redan inom fem år. Detta enligt en färsk mätning som Demoskop genomfört på uppdrag av Energiföretagen. Störst oro finns i södra Sverige och i de större städerna. Detta samtidigt som kraftslagsdebatten fortsätter på lokal nivå.
Näringsliv, myndigheter och politik är överens: efterfr
Med anledning av den aktuella politiska debatten om vindkraftens vara eller inte vara, vill Energiföretagen betona behovet och vikten av att alla fossilfria kraftslag byggs ut, i alla delar av Sverige, om vi ska nå våra klimatmål genom elektrifiering. Nu behövs framför allt politisk handlingskraft.