Bästa vården har jag just nu!

Det är minst lika viktigt att belysa det som är bra som det dåliga. Dock är det dåliga tydligen mest tilltalande. Därför skrev jag helt ärligt och öppet ur mitt hjärta till den bästa kontaktperson som jag har haft genom alla år (bra som dåliga) inom psykiatrin.

All heder till dessa olika personalgrupper inom psykiatrin som kämpar på.
De ÄR INGA tankeläsare.
Så våga prata !

Detta är ett mail som jag skickade till min kontaktperson på BMM – beroendemedicinska mottagningen ing 10.
Ett tips

Hej påre

”Bästa vården” har jag ju just nu hos/med er.
Det beror t.om lite på mej själv

Det var dags !
Att sluta dricka iaf.
Bens å droger visste jag inte skulle uppdagas dock, helt ärligt.
Naiv ?
Lite kanske …. (tur det ?!?)
Jag blev lixom ”fast” hos er när jag började.
Det var ju verkligen mkt att rodda upp ….
Nu när jag försöker tänka tillbaka på ”då”.
Jag

har svårt att föreställa mej/relatera till att tillvaron faktiskt var

så illa …. att jag dagligen var på fyllan/påverkad konstant.
MED BARNEN !!!
Jag skäms verkligen över det.
Hatar att det varit så.
Men jag går ju framåt ….
Å nu borde jag ju inte backa.
Egentligen.
Hmmm

När

jag kom från affektiva var jag en aktiv missbrukare av många substanser

…. med två barn att ansvara för – jag kunde ju fan inte ta ansvar för

mej själv då.
Faktiskt.
Tillsammans har vi typ vårdat en liten ”maskrosmamma”.
Jag hade ju inte klarat det ensam.
Å inte hade jag lagt min iktorivil på hyllan självmant

eller sobrilen å stesen ….
Men lite fick jag offra – för å må bättre.
För det gör jag ju.
Jag fungerar.
Om än inte helt på topp så är jag ju omkring.
Jag får nog acceptera den bipolära biten helt enkelt – för det har jag inte kunnat men det är den jag bråkar med konstant.
Substanserna är för att fly demoner och att klara tillvaron.
Men mer å mer klarar jag den ändå nu.
Kanske kan min tanke tänkas utan berusning klart nog att gå in lixom.
Så ahhh …. bästa vården !
Å med det brukar jag i intervjuer påpeka att jag önskar att alla brukare inom psykiatrin hade liknande vård/behandling.
En fast läkare, ssk/kp å psykolog i team har varit optimalt för mej – samarbetet.
Jag har alltid varit omöjlig å samarbeta med.
Men kanske var jag inte mogen ….
Så kan det ju varit.
Men jag är skyldig mej å barnen att funka !!!
Jag ska inte sitta i lekparken med survin i kaffetermosen ….
Inte gå inne hemma med dunken i garderoben å lura mej själv när jag tappar upp i kaffekopp ist för vinglas ….
Jag ska inte ha burkar med tabletter i väskan.
Oj det sista var lite svårt å skriva ….
Å inte heller tjackpåsar i strumporna !!!
Jag ska inte det för det är inte så jag vill att ungarna växer upp …. eller så jag slutar ….
Make sense ?!?
Men tyvärr sätter suget in ibland, eller olika situationer som påminner om såna lägen ….
Vet inte.
Kan bara hoppas att det går över nån gång.
För det är jobbigt att brottas med.
Inte alls nåt enkelt val ….
Alltid.
Men med bästa vården menar jag oxå den kontinuitet som är och kommunikationen.
Det tog mej ju år att släppa garden å lita på er lixom …. hur många orkar vänta på det ?!?
Inte många tror jag iaf.
Därav jag kallats för ”hopplös” – som en groda utan ben ….
Sorgligt ju.
Jag ska vara hoppfull !