Nyhet -
Mandos ifrågasatta metod utgör över halva ätstörningsvården i Stockholm
Mandos vårdmetod har en helt egen syn på ätstörningar där man gjort en dellösning, intag av mat, till hela lösningen. Detta har nu fått en dominerande position i den stockholmska ätstörningsvården. Metoden saknar evidens enligt regionens eget metodråd. Vuxna patienter är skeptiska till att ens söka vårdformen. Yngre patienter får söka psykologisk behandling på annat håll. Trots det menar psykiatribeställaren att kvaliteten förbättrats.
Anorexi och bulimi drabbar oftare kvinnor än män. Man räknar med att 1 – 2% av tonårsflickor och unga kvinnor vid en given tidpunkt är drabbade av anorexi eller bulimi men flertalet drabbade får inte en diagnos. Pojkar och män med ätstörning är färre, ca 1/10 -1/5 så många som flickor/kvinnor beroende på åldersgrupp. Sammantaget innebär detta att det i grova tal troligen finns minst 190 000 personer (15- 60 år) i Sverige som lider av någon form av ätstörning. Många drabbade är också yngre än så, och även om förekomsten hos personer över 60 år är väsentligen lägre så är den inte obefintlig. Ätstörningar generellt är en av de psykiatriska diagnoser i Sverige som är förknippad med högst överdödlighet. Många patienter med ätstörningar har också andra diagnoser. Hos vuxna patienter förekommer psykiatrisk samsjuklighet hos upp till 70 procent. Vanligast är ångestsyndrom, depression, missbruk, och personlighetsstörningar.
_____________________
Följ vår artikelserie!
I en artikelserie, ”Störd ätstörningsvård i Stockholm”, kommer vi skildrar hur den senaste upphandlingen av ätstörningsvården värd långt över 200 miljoner kronor, ledde till minskad valfrihet, längre vårdköer och sjukare patienter.
_____________________
Regionalt vårdprogram
Region Stockholm har ett vårdprogram för ätstörningar från 2009. Där skriver man:
”För många patienter har ätstörningssymtomen blivit en livsstrategi och fungerar som kontrollsymtom för att upprätthålla balans i självbilden. Självkänslan ökar när man lyckas svälta sig och känslor av skam upp-står när man ätit på grund av att man inte har kunnat kontrollera sin hunger. Som behandlare är det viktigt att komma ihåg det när man träffar en ny patient. Att bygga en förtroendefull relation är själva grunden för ett fortsatt förändringsarbete. Patienten måste mötas med respekt för sin integritet och rädsla för förändring men också med krav på att ta alltmer ansvar för sitt tillfrisknande. Det kan ta tid och kräver mycket tålamod hos behandlaren. Det finns alltid en risk för att behandlaren blir alltför omhändertagande och därmed ”omyndigförklarar” patientens egen förmåga, eller i värsta fall hamnar i kamp med patienten. Ingendera av dessa ”strategier” fungerar i längden. Istället är det viktigt att ständigt arbeta med patientens egen motivation och ansvar att göra små förändringar i rätt riktning.”
Mandos metod
Vad är det då för vård som Mando AB erbjuder denna svårt sjuka patientgrupp? Vi har försökt att nå dem men inte fått några svar på våra frågor. På sin egen hemsida skriver Mando:
”Patienten ska lära sig vad en normalstor portion mat är och lära sig att tyda egna mättnads- och hungerkänslor. Patienten använder en app som är kopplad till en våg och på vågen ställer patienten sin tallrik. Under måltidens gång ska hen besvara frågor från appen om sin upplevda hunger och mättnad. På längre sikt är syftet att personen ska kunna tolka signaler om hunger och mättnad rätt även utan appen.”
”Den ångest, depression och de tvångstankar som patienten kan ha är inte det som orsakar ätstörningen. De psykiska problemen är istället symptom på svält och resultatet av ett stört och oregelbundet ätande. De psykiska symptomen minskar för att slutligen försvinna helt när patienten återfår kontrollen över sitt ätande och ätbeteendet blivit normalt igen.”
Foto: fresnel6 (AdobeStock.com)
Mando menar att om man bryter svälten kommer de andra problemen att lösa sig av sig själva. Mando behandlade den första patienten 1993 och på sin hemsida berättar de att man botat 1500 patienter genom åren. Det är svårare att utläsa hur många patienter man behandlat totalt och hur många som skrivits ut. Man beskriver sin metod som ”evidensbaserad” och väl beforskad. Tittar man närmare på forskningsrapporterna ser man att de flesta är gjorda av Mandos grundare och ägare. Man anger att de egna resultaten är bättre än egentligen alla andra metoder gällande att bota ätstörningar. Dessa slutsatser ifrågasätts kraftigt av forskare på området som inte är knutna till Mando. På hemsidan finns också patienters berättelser. Alla berättelser är lyckliga sådana, där patienten blivit kvar i behandling och friskförklarad.
Hur Mandos metod och syn på ätstörningar är förenligt med regionens eget vårdprogram är svårt, för att inte säga omöjligt, att se.
Kritiska röster
Vill man leta efter kritiska röster får man googla. Då dyker en text från 2012 av Minna Forssberg upp på Expressen debattsida. Den berättar om hennes tid som patient på Mando 2002:
”De första dagarna på kliniken var traumatiska. Jag fick sitta i “ätlab” där en dator vägde min mat och räknade ut hur snabbt jag skulle äta upp den. Jag vägde runt 40 kilo på mina 170 centimeter. En grön kurva dök upp som visade den takt jag skulle hålla mig till, en röd kurva den takt jag faktiskt åt i. Efter att måltiden startats sackade min röda linje snabbt efter, och två behandlare hetsade mig att äta fortare och följa kurvan. När jag i panik knuffade bort tallriken tvingades jag ner på golvet för att plocka upp matresterna.”
”Efter en knapp månad på kliniken hade jag tappat all förmåga att få i mig mat på egen hand och skrevs över till en psykavdelning. Jag passade inte in i deras definition av en anorektiker eftersom jag hade för mycket ångest. Jag vet flera andra patienter som också fått avbryta sin behandling och därmed räknats bort från den fina statistiken – på grund av att de eller deras familjer var för besvärliga. Det är inte svårt att få en lyckosam statistik om man rensar ut de som är för svårbehandlade och påstår att de i själva verket inte har anorexia.”
”Kastar ut alla som de tror att de inte kan behandla”
En annan patient som skrivit på bloggen idasanorexiaresa.com, skriver så här:
”Det blev frukost klockan 8 och alla måltider mätte och vägdes upp exakt efter ett individuellt matschema som du tar fram med hjälp av dietist. Dom kollade på dig när du vägde och mätte maten för att inget fusk skulle användas.
Foto: terovesalainen (AdobeStock.com)
Man åt lunch och middag på en mandometer. En våg som berättar för dig hur snabbt du ska äta, hur stora tuggor du ska ta och hur mätt du ska känna dig. Du åt exakt 350g mat (jag fick börja på 50g och öka långsamt) 10% sås 20% grönsaker 30%protein och 40% kolhydrater.
Mandometerkliniken ser ätstörningar som en fysisk sjukdom och inte en psykisk. De antar att det psykiska löser sig så fort man fått in ett bra ätande. Jag anser att detta är fel.. Men de har hjälpt en del personer. Så det funkar ju uppenbarligen för vissa.
De kastar ut alla som de tror att de inte kan behandla. Jag höll på att bli utkastad två gånger då jag hade ett självskadebeteende.”
Om man har samsjuklighet, vilket över 70 % av de vuxna patienterna har, enligt regionens eget vårdprogram, riskerar man, enligt vittnesmål från patienter, att kastas ut från Mandos behandling. Det är också vanligt att patienter från Mando, samtidigt är patienter på t.ex. BUP för att få tillräcklig psykologisk behandling.
Inte bättre resultat än andra metoder
Olika vårdmetoder fungerar olika bra för olika patienter. Men varför ger man från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och ytterst från politiskt håll, en aktör med en så egenartad syn på ätstörningar och en så utpräglad behandlingsform, en så stor andel av vården?
Kanske är resultaten bättre? Ja, Mando vill gärna påstå det, att deras metod är bevisat effektivare än andra metoder för att bota ätstörningar av olika slag. Men det är något som oberoende granskare inte köper. Så sent som 2016 fick Hälso- och sjukvårdsförvaltningens eget metodråd en fråga: ”Är behandling med Mandometer-metoden vid anorexia nervosa och bulimia nervosa lika bra eller bättre än annan tillgänglig behandling?”
Svaret blev:
”Metoden har hittills utvärderats i en randomiserad studie utförd av upphovsgivarna som fann en betydande skillnad i positivt utfall jämfört med patienter utan behandling. Endast en studie har jämfört Mandometer-metoden med annan tillgänglig behandling. Studien som är icke-randomiserad utförd av oberoende forskare visade att behandlingarna var jämförbara avseende sjukdomsfrihet och återfallsfrekvens. Studiekvaliteten var dock låg.
Eftersom endast en publicerad studie har jämfört Mandometer-metoden med annan tillgänglig behandling är det vetenskapliga underlaget för litet för att svara på frågan om metoden är lika bra eller bättre.”
SlutordMando har en särpräglad syn på ätstörningar som en fysisk åkomma snarare än en psykiatrisk. Mandos syn och metod är svårförenliga med regionens eget vårdprogram. Det saknas evidens för att Mandometermetoden är lika bra eller bättre än andra metoder. Metoden är ifrågasatt av många vuxna patienter, Trots detta står de nu, efter beslut med öppna ögon från ansvariga politiker och tjänstemän, för över hälften av ätstörningsvården i regionen och det kommer de att göra fram till den sista december 2023.
Skribent: Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
_________________
Följ vår artikelserie!
I en artikelserie, ”Störd ätstörningsvård i Stockholm”, kommer vi skildrar hur den senaste upphandlingen av ätstörningsvården värd långt över 200 miljoner kronor, ledde till minskad valfrihet, längre vårdköer och sjukare patienter.
Nästa artikel "Upphandling gav minskad valfrihet i ätstörningsvården" publiceras 7/10 på MyNewsdesk och equalsthlm.se:
