SLSO Psykiatri inför miniminivåer för personcentrerad vård

SLSO Psykiatri, Region Stockholms psykiatri i egenregi och landets enskilt största producent av psykiatrisk vård kommer från 2025 att börja arbeta inspirerat av SIS, Svenska Institutet för Standarders miniminivåer för personcentrerad vård. Man blir därmed först av landets psykiatriska vårdproducenter att mäta och följa upp personcentreringen.

Många verksamheter i psykiatrin anser att de arbetar personcentrerat. I en undersökning Socialstyrelsen publicerade i augusti 2023 uppgav hela 65 % av avdelningar i landet som arbetar med tvångspsykiatri att de arbetade personcentrerad. Det är en anmärkningsvärt hög siffra. Särskilt med tanke på att det inte är specificerat vad personcentrerad vård är, och att man som en följd av det inte kan mäta graden av personcentrering. En mer korrekt slutsats är nog snarare att man har en vilja att arbeta personcentrerat, och att man från verksamheters sida tycker att man lyckas bra med det.

SLSO Psykiatri ska införa miniminivåer för personcentrering

Svensk sjukvård ska vara evidensbaserad. Man ska inte ”tycka” saker utan att ha en vetenskaplig grund för det. Som ett led i den ambitionen fattades nyligen ett beslut i SLSO Psykiatri, det regionägda företag som driver en absolut majoritet av den psykiatriska vården i Stockholm, att höja ambitionsnivån. I SLSO Psykiatri ska patienterna inte bara ha rätt till inflytande. Nu ska patienten och patientens behov styra hur vården utformas – vården ska bli personcentrerad. För att lyckas med detta har SLSO Psykiatri beslutat att man ska låta sig inspireras av svensk standard: SS-EN 17398:2020 Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård.

Vården ska utgå från patientens berättelse och önskemål

Grundtankarna i standarden och kraven är att vården måste utgå från patientens berättelse, sjukdomsupplevelse och önskemål. Man ska upprätta ett partnerskap med patienten genom att patienten får full tillgång till all information som rör patienten och hens vård. Hela personalen ska vara medveten om hur patienten vill ha det genom dokumentation i journaler och vårdplaner som alla måste läsa. Det ska också finnas personer anställda i vården med egen erfarenhet av att vara patienter eller närstående. Centralt i standarden är uppföljning där man mäter graden av personcentrering. Detta görs inte på andra håll i landet
Närstående ska tas emot av vården på ett annat sätt än nu och ses som den resurs och kunskapskälla de är. Vården ska också inrätta ett obligatoriskt organisatoriskt samarbete med föreningar och organisationer som är verksamma på området med syftet att ta tillvara deras kunskaper för att öka kvaliteten på den vård man erbjuder patienter.

Från passivt objekt till självbestämmande och delaktighet

När det nya sättet att arbeta slår igenom fullt ut, kommer det att förändra den psykiatriska vården. Många psykiatriska patienter har genom åren känt sig som passiva objekt som ingen lyssnar på, som ska åtgärdas. Den enda vård man upplever sig ha fått har bestått av mediciner. De samtal man för med vårdpersonal har handlat om hur medicinerna fungerar. Vårdtiden handlar om tristess och väntan på… ja, vadå? Med den nya målsättningen måste personalen arbeta på ett annat sätt. Målet är att göra patienten självbestämmande och delaktig i sin vård och i sin rehabilitering. För att klara det måste man på ett aktivt sätt kommunicera med patienten. Varje patient måste få många tillfällen att berätta hur hen vill ha det, nu och i fortsättningen. Hela personalen måste lyssna på och informera sig om varje patient. Samtal med patienten kommer att bli centralt.

Personalen närmast patienten blir viktigare i vården

En annan stor skillnad den högre ambitionsnivån för med sig är att personalen som jobbar närmast patienten kommer att få en viktigare roll än hittills i vården. Som den person som påminner patienten om vårdplanering eller rond. Som den person som känner patienten bäst och kan förmedla vad patienten vill, kan och orkar. Som patientens budbärare och ambassadör i möten med läkare, eller i journal och vårdplan.

Kort sagt innebär införandet av miniminivåer för personcentrerad vård i Stockholmspsykiatrin en genomgripande förändring till det bättre. Det kommer inte att gå fort. Det kommer inte att gå lätt. Men med små, små steg kommer den psykiatriska vården i Stockholm att förses med ett innehåll som styrs av vårdens huvudperson, patienten.

Skribent Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

-------

31 punkter uppfyllda för att vård ska kallas personcentrerad

I en genomgång av Svensk Standard för Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård finns följande 31 punkter som ska vara uppfyllda för att vård ska kunna kallas personcentrerad.

Standarden innehåller fyra kapitel som är relevanta för personcentrering inom psykiatrin. Under varje kapitel finns fastslaget vad organisationen och personalen ska göra.

Läs alla 31 punker om personcentrerad våd i denna PDF

-------

Läs också...

Ordet sömlös gör mig sömnlös, ”God och nära vård” får mig att må illa
Vårdanalys granskning av patientlagen – fortfarande mycket svag