Socioekonomi påverkar vid allvarlig sjukdom och död

En rapport från Socialstyrelsen slår fast att allt fler insjuknar och dör i sjukdomar som kan förebyggas och risken att dö är mer än dubbelt så stor för personer bosatta i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

Rapporten beskriver tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvården. Övergripande säger den att svensk sjukvård är tillfredställande ”men att det också finns utvecklingspotential och utmaningar.” En sådan utmaning är ojämlikhet i hälsa och vård, där ”det finns stora skillnader i hälsa och tillgänglighet mellan boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.” Trots detta förefaller Sverige och de andra nordiska länderna ha mindre skillnader mellan grupper jämfört med många andra länder i Europa.

Många svenskar saknar förtroende för sjukvården

Endast 60,9 % av befolkningen har stort eller mycket stort förtroende för sjukvården i den egna regionen. Förtroendet är lägre i norra Sverige och i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Hälsolitteracitet sämre bland äldre med låg socioekonomisk status och migranter

Människors förmåga att hitta och ta till sig hälsoinformation för att kunna göra kritiska bedömningar och fatta sunda beslut i vardagen beror på individens kognitiva och sociala färdigheter. Detta kallas för hälsolitteracitet har samband med utbildningsnivå och social status.

Överlevnad och återhämtning i en rad sjukdomar sämre vid låga socioekonomiska förutsättningar

I många folksjukdomar, däribland stroke, cancer och hjärtinfarkt är överlevnad markant bättre hos personer som bor i områden med god socioekonomi. ”I områden med stora socioekonomiska utmaningar avled under 2022 till exempel 25,2 procent av personerna som fick en hjärtinfarkt inom 28 dagar efter inträffad infarkt. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 19,1 procent.” När det gäller åtgärdbar dödlighet dvs förtida dödlighet i ett antal dödsorsaker med koppling till diagnoser som bedöms vara särskilt möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling syns en mycket stor socioekonomisk risk. ”År 2022 avled 71,3 personer per 100 000 invånare i områden med stora socioekonomiska utmaningar i åtgärdbara dödsorsaker, medan motsvarande värde i områden med mycket goda förutsättningar var 28,1.”

Fler får medicinsk bedömning i primärvård inom 3 dagar i enlighet med vårdgarantin

Andelen patienter som fått en medicinsk bedömning i primärvården inom 3 dagar ökade under 2023 i jämförelse med 2021 och 2022. I genomsnitt fick 87,2 procent av patienterna en medicinsk bedömning i primärvården inom 3 dagar under 2023. Dock inräknas inte ”patienter som blivit erbjudna en kontakt inom vårdgarantins tidsgräns, men som själva valt att vänta längre tid…” vilket skulle kunna innebära att siffrorna är något av en glädjekalkyl.

BUP uppfyller endast vårdgarantin vid 50 % av vårdtillfällen

Sedan 2011 ska barn och ungdomar inte behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning, eller ytterligare 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling. Detta beror på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner SKR. Resultatet är dock nedslående och andelen utredningar och behandlingar som startas inom 30 dagar ”har legat relativt konstant på runt 50 procent sedan 2021. Under 2023 sjönk dock andelen något – från 50,7 procent under 2022 till 49,4 procent.”

Sjunkande andel som får en basundersökning i tandvården – stor skillnad mellan grupper

Rekommendationen är att man ska göra en förnyad basundersökning inom 12 – 36 månader, beroende på riskprofil. Andelen som faktiskt gör en basundersökning har sjunkit under flera år, varav Socialstyrelsen anger att coronautbrottet är troligen en bidragande orsak. Under den senaste mätperioden hade 63,5 personer per 100 invånare, 24 år och äldre, fått en basundersökning utförd under något av de senaste tre åren. (Tandvård är gratis upp till 23 års ålder). Skillnaden mellan invånare med mycket goda socioekonomiska förutsättningar och invånare med stora socioekonomiska utmaningar är markant. 73,6 % av dem med mycket god socioekonomi gjorde en basundersökning jämfört med endast 43.5 % av dem med stora utmaningar.

Allt fler upplever psykiska besvär – en särskild ökning under 2000-talet hos skolungdomar

Stress, oro och sömnsvårigheter ökar bland både barn och vuxna även om en majoritet av befolkningen mår bra. Bland vuxna (16 år och uppåt) har en tredjedel lättare besvär medan ytterligare 7 % har svåra besvär. Det är vanligare med besvär bland kvinnor, och hos skolungdomar har besvären ökat under 2000-talet.

Självmord och dödsfall med oklar avsikt

Under 2022 övervägde 3 procent av befolkningen i åldern 16 år eller äldre att ta sitt liv – något som framkommer i en enkät till befolkningen från Folkhälsomyndigheten. 0,6 % uppgav att de försökt ta sitt liv under det senaste året, någon tydlig könsskillnad saknas. De som faktiskt tog sitt liv var 15,0 personer per 100 000 invånare. Män begår självmord ungefär dubbelt så ofta som kvinnor. ”Risken för självmord är förhöjd vid många psykiatriska tillstånd, såsom depression, schizofreni och bipolär sjukdom. Tidigare självmordsförsök ökar också risken att senare faktiskt ta sitt liv. En relativt stor andel av dem som begår självmord har dock varken vårdats för psykiatriska tillstånd eller självmordsförsök.”

Högre risk för psykisk ohälsa och självmord bland dem som får ekonomiskt bistånd

”Det finns ett statistiskt samband mellan ekonomiska problem med överskuldsättning och fysisk och psykisk ohälsa, inklusive suicidalitet… Bland personer som beviljades ekonomiskt bistånd under 2020 var det 3,5 gånger vanligare att ha vårdats inom specialistpsykiatrin någon gång året innan mottagandet av bistånd…” Dessutom är det fem gånger vanligare att en biståndsmottagare begår självmord under 12 månader efter biståndstillfället, och risken att dö av annan orsak var tre gånger högre.

Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också…

SLSO Psykiatri inför miniminivåer för personcentrerad vård
Ojämlikhet botas inte med psykofarmaka!