Trenden mot mindre välfärd

Det finns en långt gången trend i Sverige mot mindre välfärd. Stora underskott i regioner och kommuner de närmsta åren tvingar fram nedskärningar. Välfärden har redan krympt de senaste åren och kommer bli än värre de kommande åren. Och det gäller vård, skola och omsorg – alla tre kärnverksamheter som politikerna säger sig värna om.

Allt fler kommer bli tvungna att antingen betala ur egen ficka för vård, skola (privat läxhjälp) och omsorg eller få sämre service. Sverige riskerar att utvecklas mot en postdemokrati där det gemensamma krymper och alltmer privatiseras. Skräckexemplet är USA som lägger 17 % av BNP på vård trots att miljontals människor inte ens har laglig rätt till grundläggande vård, och där tillgången till högskoleutbildning beror i stor utsträckning på förmågan att betala för den.

Nedskärningar i sjukvården stundar – privatisering av offentliga sjukhus ett hot

Det flesta har nog sett på nyheterna om regionernas sjukvårdskris, där stora underskott leder till uppsägningar av vårdpersonal och färre vårdplatser. Det finns en risk att röster kommer höjas för att privatisera de offentliga sjukhusen. Svenska sjukhus rankar dock internationellt sett mycket högt vad gäller livräddande insatser. De svenska sjukhusen är i mycket hög utsträckning offentliga och det vore ett stort misstag att överlåta driften till privata vårdföretag vars övergripande mål är optimal vinst. Om det sker kan vi räkna med att köer till operationer kommer minska för dem med privata sjukvårdsförsäkringar och öka för alla andra.

2023 och 2024 sker stora nedskärningar i skolan

Den höga inflationen försämrar situationen avsevärt vilket leder till högre personal- och lokalkostnader. Detta får inte kommunerna någon ersättning för vilket leder till att nedskärningar över lag genomförs. Större klasser, indraget särskilt stöd, bantad personalstyrka och utökad undervisningstid för lärare är några åtgärder som kommunerna tar till.

Privat läxhjälp på återkomst?

När nedskärningarna tar rot kommer fler och fler röster höjas för statligt finansierad privat läxhjälp. Detta är djupt odemokratiskt då endast välbärgade föräldrar har råd med detta. Låginkomsttagare, föräldrar som är mottagare av försörjningsstöd har ingen som helst möjlighet att kompensera för den sämre fungerande skolan. Lapidus: ”Flera riksdagspartier vill återinföra den statliga sponsringen av ”privat” läxhjälp. Låt oss börja med läxorna. Privat extraundervisning – sponsrad eller inte sponsrad av staten – har av forskare fått den träffande benämningen skuggundervisning (shadow education) och är ett växande fenomen i länder världen över. Den summa som grekiska föräldrar lägger på privat extraundervisning motsvarar uppemot 20 procent av den statliga skolbudgeten. I Frankrike kan föräldrar dra av en stor del av kostnaderna för extraundervisning på skatten, något som nyss gällde även för Sverige. Via det så kallade läxrut hade svenska föräldrar, fram till år 2015, rätt att dra av halva kostnaden för barnens ”privata” läxhjälp på skatten.”

Rutavdrag för svenska pensionärer

”Rutavdraget uppskattas av svenska pensionärer”, heter det i välfärdsbolagens reklam för tjänster som berättigar till avdrag på 50 procent av arbetskostnaden. ”Ja”, kan man svara, ”i alla fall av de som har råd att dra fördel av denna statliga sponsring.” (Lapidus)

Om du är fattigpensionär har du inte råd med privata tjänster som ska ingå i hemtjänsten. Enligt Skatteverket ingår i princip alla tjänster som tillhandahålls inom den kommunala hemtjänsten också kan erhållas genom Rut. Lapidus: ”Det innebär att till exempel tvätt, inköp, klädvård, ledsagning, matlagning, personlig hygien, på- och avklädning och matning är godkända Rut-tjänster.” I den stora pensionärsgrupp (348 000 personer) som har en inkomst på runt 140 000 kronor om året var det endast en av nio som använde rutavdraget, och den som gjorde så fick tillbaka i genomsnitt 3 300 kronor på skatten. Bland de 10 000 pensionärer som får ut över 1 miljon utnyttjade nästan var tredje rutavdraget, och de fick tillbaka 8 600 kronor per person. Om vi tittar närmare på äldreomsorgen ser vi att privat drift blivit störst på vissa håll. Så utfördes exempelvis 64 procent av alla hemtjänsttimmar i Stockholms län i privat regi år 2015, medan motsvarande siffra för Kalmar län var endast 3 procent. År 2007 stod privata aktörer för 13 procent av hemtjänsttimmarna för personer över 65 år, år 2015 hade den siffran ökat till 24 procent. Även andelen personer på äldreboenden i privat regi har ökat över tid.

Svenskt Näringsliv driver på utvecklingen mot mindre gemensam välfärd

Svenskt Näringsliv förespråkar ökad privat finansiering och sänkta skatter över hela linjen, såväl på ägande som på arbete och företagande. Man vill ha ett minskat inflöde till den gemensamma välfärden. Samtidigt förordar man ökade avdragsmöjligheter för privata välfärdslösningar, det vill säga ytterligare skattebortfall för det offentliga.

Stor omfördelning av samhällets resurser sker redan idag

Ränteavdraget ger en enorm omfördelning av resurser – där staten ger pengar till de rika som annars hade kunnat användas till vård, skola och omsorg. Lapidus: ”Det är lätt att tro att alla har stor glädje av detta skatteavdrag eftersom de flesta hushåll har någon typ av lån, men faktum är att det fördelar sig oerhört ojämlikt sett över hela befolkningen. Så visade Statistiska centralbyråns kartläggning att den rikaste tiondelen fick 20 gånger mer tillbaka av staten än den fattigaste tiondelen. Enligt samma undersökning visade det sig att hela 85 procent av de 30 miljarder som försvann ur statskassan tillföll den rikare hälften av Sveriges hushåll, medan endast 15 procent av dessa 30 miljarder gick till den fattigare hälften av hushållen… Staten delade ut 30 miljarder varav 85 procent gick till dem med högst inkomster.”

Utvecklingen mot en postdemokrati

När alltmer av välfärden tas över av privata företag kan man tala om en postdemokrati. Sveriges lagar kommer fortfarande ge sken av att vi lever i en demokrati där makten utgår från folket som väljer politiker. Men i själva verket styr kommersiella lagar alltmer av våra liv och makten koncentreras hos privata vinstdrivna företag. Finansieringen av välfärden kommer vara tudelad och det offentliga kommer stå för en allt mindre välfärd och de som har råd får betala för att få service som tidigare ingick i det offentliga. Lapidus: ”Siffror från Statistiska centralbyrån visar att 20 procent av de boende i den välsituerade stockholmska stadsdelen Karlaplan utnyttjar rutavdraget, medan motsvarande siffra för Fittja är 0,3 procent. Fittjaborna gör inga rutavdrag. Fittjaborna gör rutarbeten. Fittjaborna tar tunnelbanan till paradvåningarna på Karlaplan eller till villorna i Danderyd.”

”Är det bäst att satsa dessa skattemiljarder och all denna arbetskraft på att hjälpa människor på Karlaplan och i Danderyd med matlagning, läxläsning, planering och anläggning av trädgård, grovstädning, hämtning av återvinning, inredning av hemmet, hustillsyn vid resa, skötsel och passning av djur och omsorgstjänster, eller är det bäst att satsa dessa skattemiljarder och all denna arbetskraft på att täcka behoven inom det offentliga och gemensamma välfärdssystemet?” (Lapidus)

Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Följ artikelserien “Sjuk vård”