Är civilsamhällets organisationer en samhällsresurs i tider av kris?

Med anledning av de senaste årens kriser och det försämrade säkerhetspolitiska läget diskuteras nu svensk krisberedskap. Ibland påstås att vi behöver vi ta tillvara förmågan hos civilsamhällets organisationer bättre. Är det möjligen så att man är mer benägen att hjälpa till i kris om man är föreningsmänniska? I ett nystartat projekt ska forskare vid Marie Cederschiöld högskola undersöka det civila samhällets drivkrafter, beredskap och kapacitet att hantera kriser.

När ett land, region eller kommun drabbas av en kris är det viktigt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. För kriser kommer med jämna mellanrum. Flera av de senaste årens kriser visar att den vuxna befolkningen i Sverige har gjort särskilda insatser. Både vid flyktingmottagandet hösten 2015 och skogsbränderna 2014 och 2018 stod civilsamhällets aktörer för betydande insatser. Men vilken resurs är egentligen det civila samhället och dess organisationer i en kris?

– Om beredskap och hantering av kriser ska fungera bättre behöver vi mer och bättre kunskap om de här och andra närliggande frågor. Vi ska i det här projektet undersöka mer konkret vilka drivkrafter, vilken beredskap och vilken kapacitet det finns för att hantera kriser hos olika organisationer i civilsamhället. Dessutom ska vi studera vilka möjligheter och hinder som kan föreligga för civilsamhället att samverka med offentliga aktörer på kommunal, regional och nationell nivå i Sverige, säger Magnus Karlsson, professor och forskningsledare.

Projektets mål är att bidra till ökad förståelse för civilsamhällets faktiska och möjliga roll – inklusive dess potential och begränsningar – inför, under och efter en nationell kris. Kunskapen som erhålls genom projektet förväntas ha betydelse för hur kommuner, regioner och myndigheter med ansvar för samhällsskydd och beredskap bedömer, planerar och koordinerar samverkan med organisationer i civilsamhället.

Projektet Civilsamhället i kris (CivKris) finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

För mer information, kontakta forskningsledare Magnus Karlsson.

Läs mer om projektet CivKris här.