Blir vi generösare i tider med kris?

Sverige brukar utmärka sig som ett land med stort medborgerligt engagemang under normala omständigheter. Men resultaten från undersökningen visar att det svenska frivilliga arbetet faktiskt gick ner under pandemin samt att övriga former av engagemang var ganska oförändrade. Krismedvetenheten kan eventuellt ha blivit lägre på grund av att Sverige hade ”lättare” restriktioner.

– En del av resultatet kan vara att vi förlitade oss mycket på frivillighet och ansvarstagande beteende, istället för hårda restriktioner. Trots det hade vi mindre ansvarstagande beteenden än länder med hårdare restriktioner i undersökningen. Exempelvis var det bara 76 procent som aktivt sa sig hålla avstånd till andra människor, i jämförelse med över 90 procent i många andra länder. Så detta med att svenskar är särskilt tillitsfulla och ansvarstagande ska nog tas med en nypa salt, vi är troligen inte bättre än andra, säger Johan Vamstad, forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, som lett den svenska delen av den internationella studien.

De svenska resultaten visar att det uppstod en del nya aktiviteter, bland annat självisolering och hjälp till personer som inte kunde gå ut och handla eller gå ut med hunden. Just att hjälpa en vän i nöd och hjälpa till med vardagliga sysslor rankades högt.

– Av fritextsvaren om varför man inte engagerade sig framkom bland annat att man själv var rädd för sin egen hälsa, att det inte fanns möjlighet att engagera sig eller att man inte hade tid. Dessutom förändrades vårt engagemang på andra sätt eftersom många verksamheter låg nere och det frivilliga arbetet blev inställt, säger Johan Vamstad

Det finns två viktiga resultat i rapporten. Ett är att svenskarnas beteenden under krisen förändrades i den meningen att de fyra vanligaste engagemangen mer eller mindre var relaterade till pandemin. För det andra förändrades inte de traditionella engagemangen mycket alls, förutom volontärarbetet, som automatiskt gick ner då många organisationer stängde sin normala verksamhet.

Ur studien finns även slutsatser att ta med inför eventuella kommande kriser.
Till ideella organisationer:

• Tänk på att volontärers och givares generösa beteende kan påverkas mindre av krisen än vad organisationen gör, därför kan det löna sig att fortsätta att nå ut till dem.
• Lägg märke till att den enskilt vanligaste orsaken till att inte engagera sig är att det inte erbjuds en möjlighet. Se därför till att det finns möjligheter att engagera människor.
• Samtidigt ska man inte engagera fler nya volontärer eller givare än vad som kan hanteras, eftersom människors engagemang kan urholkas om de inte inkluderas eller uppskattas tillräckligt.
• Tänk på att strikta restriktioner kan begränsa möjligheterna att utöva generositetsbeteenden, särskilt i relation till volontärarbete. Skapa nya sätt för människor att bidra eller vara volontär, till exempel online.

Politiska konsekvenser:

• Att kostnaden för lönesubventioner och annat krisrelaterat finansiellt stöd kan vara en bra investering, eftersom det ger en grundläggande trygghet vilket främjar förtroende och generositet.
• Att påståenden om de positiva effekterna av högt generellt förtroende och frivillighet bör ses med försiktighet i en tid av kris. Svenskar följde visserligen frivilliga hälsoråd som social distansering, men inte lika mycket som andra länder med liknande regler.
• Att lätta restriktioner kan signalera att det inte är så allvarligt, vilket kan leda till att människor fortsätter som vanligt med sina beteenden.

För mer information om studien, kontakta Johan Vamstad.

Ta del av hela studien Global Generosity in Times of Crisis: Project Overview här.