En ny avhandling belyser hur det internationellt etablerade arbetssättet Active Support kan förbättra livskvaliteten för personer med intellektuell funktionsnedsättning i svenska gruppbostäder. Studien visar att kvaliteten på stödinsatserna utvecklades efter att personal och chefer hade fått utbildning i Active Support.
En grupp forskare vid Marie Cederschiöld högskola förmedlar i rapporten "Implementering av arbetssättet Active support i Sverige" slutsatserna av kvalitativa intervjuer med personal och chefer på fyra svenska gruppbostäder. Syftet med studien har varit att utvärdera implementeringen av det evidensbaserade arbetssättet Active support.
Nu startar ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola för att utveckla en modell som ska förbättra patientdelaktighet för kvinnor med samsjuklighet som befinner sig i hemlöshet. Modellen kommer att tas fram i samverkan med kvinnorna. Åsa Kneck, lektor och docent i vårdvetenskap vid högskolan, har beviljats ett anslag på närmare 5 miljoner kronor av Forte för att driva projektet.
De nya utbildningar som uppdragsutbildningen på Marie Cederschiölds högskola har tagit fram sammanfaller väl med de statliga satsningarna. Höstens kurser berör ämnen inom det sociala arbetet där behoven av kompetensutveckling och efterfrågan på konkreta verktyg är stort.
Ett civilsamhälle som möter unga och erbjuder samtal om livets stora frågor kan kanske i tider av krig, klimathot och ekonomisk oro bidra till ökad psykisk hälsa och välmående. Så resonerar professorerna vid Marie Cederschiöld högskola, Magnus Karlsson och Johan von Essen, i en debattartikel på altinget.se idag.
Den svenska försvars- och krisinsatsviljan är hög. En stor majoritet av den svenska befolkningen tycker att Sverige ska försvaras i händelse av krig, och många är också villiga att delta i ett sådant försvar. På motsvarande sätt är man villig att delta i krisinsatser. Det visar en undersökning som gjorts av Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola, med finansiering från MSB
1902 stiftades de s.k barnavårdslagarna i Sverige, innan dess hade barn och unga kunnat dömas till fängelse. En ändring i strafflagen gjorde det nu möjligt för domstolar att omvandla straff för unga till tvångsuppfostran. För det inrättades särskilda anstalter Rebecka Andersen har i sin avhandling studerat hur omhändertagandet av flickorna förhandlades mellan det offentliga och civilsamhället.
Lars Pettersson kommer att utses till hedersdoktor vid Marie Cederschiöld högskola. Lars har under många år verkat för forskning inom socialt arbete, särskilt frivilligt socialt arbete samt civilsamhällesforskning. Han promoveras vid den akademiska högtiden den 30 september.
Personer med funktionsnedsättning är ofta beroende av stöd i vardagen, stödinsatser som varierar beroende på person och typ och grad av funktionsnedsättning. Forskare vid Marie Cederschiöld högskola ska i ett nytt projekt undersöka om och hur individuella stöd kan leda till ökad delaktighet i det vardagliga livet.
I oktober undertecknades ett avtal om ett femårigt forskningsprogram med inriktning på funktionshinder mellan Marie Cederschiöld högskola och Bidragsstiftelsen DHR. Nu har programmet startat och det första seminariet hållits.
Centrum för civilsamhällesforskning inrättades vid Marie Cederschiöld högskola 2019. Ambitionen var att samla den flervetenskapliga kompetens kring det civila samhället som funnits vid högskolan sedan tidigt 1990-tal. Ett annat viktigt skäl var skapa en mötesplats för samtal kring kunskap om det svenska civilsamhället.
Under covid-19-pandemin förändrades våra dagliga sysslor och hur vi kunde socialisera oss. Men hur förändrades vårt medborgerliga engagemang? I en undersökning gjord under pandemin har forskare från elva länder undersökt hur vi som individer tagit särskild hänsyn och engagerat oss. Den svenska delen har letts av forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Kvinnor som har strålbehandlats för cancer i bäckenområdet drabbas ofta av avföringsläckage. Det påverkar dagligen deras liv. Trots det är det inget de vill berätta för andra om. I en ny artikel har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola intervjuat kvinnor för att belysa problemen.
Tidigare forskning visar att personal på gruppbostäder för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning använder cirka tio procent av sin arbetstid till samspel med de boende. Ersta Sköndal Bräcke högskola får nu 2,7 miljoner för att studera implementeringen av ett nytt arbetssätt där de boende ska ges ökat inflytande och delaktighet.
Hur är det att leva med funktionsnedsättning i Sverige idag? I ett nytt forskningsprogram ska Ersta Sköndal Bräcke högskola öka kunskapen om vardagsvillkoren för personer med rörelsenedsättning och andra funktionsnedsättningar. Forskningsprogrammet har en budget på 15 miljoner kronor, och det bedrivs i samarbete med Bidragsstiftelsen DHR som bidrar med 10 miljoner kronor under en femårsperiod.
På fredag deltar Ersta Sköndal Bräcke högskola för första gången i ForskarFredag. ForskarFredag är en mötesplats för att skapa dialog mellan forskare och allmänhet genom att visa vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara.
Idag är det premiär för Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskarpodd Kunskap i Människans tjänst. I podden får du träffa professorer och nyligen promoverade doktorander som berättar om sin forskning, men även om varför de började forska.
Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I sin avhandling har doktoranden Hannes Rolf studerat hyresgäströrelsens framväxt runt förra sekelskiftet. Nästa vecka disputerar han vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Kvinnor som lever i hemlöshet dör oftare av möjliga behandlingsbara sjukdomar än kvinnor i allmänhet, även i höginkomstländer som Sverige. Nu får forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola 4,7 miljoner från Forte för att undersöka hur kvinnor som lever i hemlöshet kan få vård på samma villkor som övrig befolkning.
Coronapandemin har berört oss alla, på olika sätt för olika människor, åldersgrupper, yrken med mera. Men kunskapen är mycket begränsad kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning har påverkats. I ett nytt globalt projekt ska det nu undersökas, där forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola ansvarar för Sveriges medverkan.