Etiska utmaningar för sjuksköterskor som vårdar coronapatienter

För en sjuksköterska är vården av patienter arbetets själva grund. Patienterna ska vårdas för att bli friska eller åtminstone leva länge med sin sjukdom. Den slags vård som nu ges inom den svenska intensivvården sätter fokus på vårdetiken. Hur mår sjuksköterskor och kan man som sjuksköterska prioritera etiskt i den coronapandemi vi nu har.

– Det där är en svår fråga. På nyheterna pratas det primärt om hur det ser ut i samhället, det som Folkhälsomyndigheten och politikerna pratar om. Att det finns ett visst antal vårdplatser, antal sjuka, och hur ska de resurser som finns fördelas, det är på makronivå, alltså över hela Sverige. Därifrån landar man på mesonivå, genom att det är regionerna och sjukhusen själva som har ansvaret för vården. Men i slutändan är det vårdpersonalen som rent praktiskt får ta hand om och fördela resurserna utifrån alla de beslut som tagits på högre nivåer, säger Tove Godskesen, lektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskare i etiska frågor med ett tydligt kliniskt perspektiv.

Tove menar att det är här – i vården självt - det etiska främst kommer in. Det är något som behöver diskuteras och hörsammas betydligt mer, inte minst nu när sjuksköterskor dagligen hamnar i etiska dilemman. Här handlar det om utmaningar på mikronivå, där den enskilde patienten eller de närstående står i centrum. Vi blir dagligen uppdaterade med antal smittade, antal döda och antal vårdplatser; vad vi inte får se är det bakomliggande tuffa arbetet med sina extremt svåra beslut.

– Det som sker nu innebär svåra ställningstaganden och etiska utmaningar för sjuksköterskor. Det kommer anhöriga till patienter som är döende, som kanske ligger i respirator och vill säga farväl, men som inte får komma in på grund av smittorisken. Sånt sker dagligen och innebär en frustration och känslomässig utmaning både för de anhöriga och personalen. En annan etisk utmaning handlar om bristen på skyddsutrustning. Om man som sjuksköterska måste arbeta utan skyddsutrustning utsätter man både sig själv och sina närstående för risken att smittas. Ska man då vara lojal mot sin arbetsgivare och patienterna, trots vetskapen om att man kan bli smittad, eller sig själv och sin familj som kanske riskerar att bli smittade, säger Tove Godskesen.

Diskussionerna om antal intensivvårdsplatser är en daglig diskussion, även om vi i dagsläget har platser över. Men det kan vara ett problem på flera sätt och det handlar inte alltid om ifall det finns tillräckligt med platser eller inte. Många svåra beslut handlar också om att prioritera de som har bäst möjlighet att överleva en tuff intensivvård. Dessa beslut borde egentligen tas innan man blir sjuk.

– En äldre multisjuk person kan ha väldigt svårt att klara intensivvård. Det kan vara väldigt tufft och jobbigt även som ung och frisk. Efter några dagar eller någon vecka i intensivvård försvinner muskelmassa, lungorna tar stryk och det krävs lång rehabilitering efteråt. För äldre kan sådan vård ibland vara utsiktslös och mest ge lidande. Men det är inte lätt för en sjuksköterska att ta ett sånt beslut. I en del fall kan man även behöva ställa en äldre människas vård mot en yngre som man tror klarar intensivvård, för man kan inte säga ja till alla. I slutändan måste det säkerställas att det finns ett antal lediga platser till kommande behövande, säger Tove Godskesen.

Personal inom vården sliter extremt just nu. Det är hård press, många arbetstimmar i sträck i flera dagar och risken att inte kunna ta igen sig och vara pigg på jobbet ökar.

– Jag tror att det är något vi kommer att kunna se senare, när allt detta är över. Många av de som jobbar i vården kommer ha sorg, stressproblematik, och må psykiskt dåligt, det vi ofta kallar etisk stress. De har sett enormt mycket tragiskt under den här tiden och inte hunnit bearbeta allt. Att vara vårdpersonal idag är svårt, man möter etiska utmaningar hela tiden. Personalen kan inte lämnas ensamma med dessa beslut – det blir i längden för tufft. Det är viktigt att man på högre nivå ger klara direktiv som går att handla utifrån så att personalen ges stöd för sitt handlande. Annars är det de som tar smällen, säger Tove Godskesen.

För mer information, kontakta Tove Godskesen.