Anette Alvariza, professor i palliativ vård vid Institutionen för vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, har tillsammans med Viktoria Wallin och Annica Lagerin från samma institution som medsökande, beviljats närmare 5 miljoner i forskningsanslag från FORTE.
På vård- och omsorgsboende finns en tidspress som leder till en underbemannad, stressad och rutinstyrd vård. Detta trots att det finns lagar som reglerar äldreomsorgen med fokus på att värna äldres värdighet och främja deras möjligheter till självbestämmande. I två nya studier har forskare vid Marie Cederschiöld högskola gjort observationer och intervjuer med äldre gällande kroppslig omvårdnad.
Mat och måltider en central punkt i vår vardag, genom hela livet. Även i livets slutskede spelar mat en stor roll. Hur upplever patienter måltider i slutet av livet? Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin avhandling studerat måltider i palliativ vård ur patienters, närståendes och sjuksköterskor. Nästa vecka disputerar hon.
Regeringen har beslutat att ge Marie Cederschiöld högskola tillstånd att utfärda hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har tillstyrkt högskolans ansökan och regeringen delar UKÄ:s bedömning.
Ersta Sköndal Bräcke högskola är numera Marie Cederschiöld högskola. Från och med dagens terminsstart går vi över till vårt nya namn.
I ett pågående projekt studerar forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola hur ett familjebaserat psykosocialt stödprogram, The Family Talk Intervention, kan stödja barnfamiljer när någon i familjen är svårt sjuk. Nu får projektet ytterligare anslag som gör att den forskning som pågår kan implementeras i klinisk praktik och utvärderas både inom ASIH och inom cancervård.
Palliativa vårdinsatser kan lindra symtom som smärta, ångest, andnöd och illamående i livets slutskede. Det visar en ny studie baserad på data från det Svenska palliativregistret, gjord av forskare från bland annat Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vården i livets slut blir allt viktigare desto fler vi är som lever allt längre. Alla bör få vård och stöd efter behov i slutet av livet, som ges med respekt, värdighet och empati, oavsett vem man är eller var man vårdas. I sin avhandling har Anna O’Sullivan, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersökt erfarenheter av vården i livets slut.
Att prata eller inte prata om döden med barn som har cancer är en fråga som engagerat både vårdpersonal och föräldrar i alla tider. Att en tidigare studie visat att ingen förälder ångrar att de samtalat tycks inte ha påverkat kommunikationen mellan föräldrar och barn de senaste 15 åren, det visar en nyligen avslutad studie.
I familjer där någon drabbats av svår sjukdom, oftast cancer, kan brist på kommunikation påverka den psykosociala hälsan negativt, visar tidigare studier. Forskare ska nu implementera ett psykosocialt stödprogram till barnfamiljer hos slumpmässigt utvalda palliativa vårdenheter.
På fredag deltar Ersta Sköndal Bräcke högskola för första gången i ForskarFredag. ForskarFredag är en mötesplats för att skapa dialog mellan forskare och allmänhet genom att visa vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara.
Idag är det premiär för Ersta Sköndal Bräcke högskolas forskarpodd Kunskap i Människans tjänst. I podden får du träffa professorer och nyligen promoverade doktorander som berättar om sin forskning, men även om varför de började forska.
Finns det fördelar med eHälsa för patienter inom palliativ vård? I en nyligen publicerad artikel har detta undersökts. Studien visar bland annat att vården blir mer individanpassad, samt att tillgängligheten ökar.
Barn som lever med en förälder som har en livshotande sjukdom möter flera svåra utmaningar, och kan ha tankar och frågor genom hela förälderns sjukdomstid. I artikel 12 i FN:s barnkonvention beskrivs barns rättigheter att uttrycka sin åsikt, få den respekterad och hjälp i de processer som berör dem. I en nyligen publicerad artikel har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola undersökt om detta
Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom, har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin avhandling har Rakel Eklund utforskat barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Nästa vecka disputerar Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
För äldre personer på vård- och omsorgsboenden utgör assisterad kroppslig omvårdnad en betydande del av tillvaron i livets slut. Doktoranden Bodil Holmberg har under fyra år forskat om detta där hon sett att äldres självbestämmande om kroppen är viktigt för att den äldre personen skall känna välbefinnande och hälsa. På fredag disputerar Bodil vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Just nu upplever många att livet har vänts upp och ned till följd av Corona-krisen. Det mest skrämmande och ofattbara händer, och människor dör eller förlorar sina kära. Men krisen innebär också att många blir sjuka, rädda och ofrivilligt ensamma. Nu inleder Ersta Sköndal Bräcke högskola samtalsserie om Corona-krisens personliga utmaningar.
För en sjuksköterska är vården av patienter arbetets själva grund. Patienterna ska vårdas för att bli friska eller åtminstone leva länge med sin sjukdom. Den slags vård som nu ges inom den svenska intensivvården sätter fokus på vårdetiken. Hur mår sjuksköterskor och kan man som sjuksköterska prioritera etiskt i den coronapandemi vi nu har.
Sorg efter förlusten av ett barn anses vara intensiv och långvarig. Föräldrar som mist ett barn har därför en ökad risk att uppleva ”förlängd sorg” och utveckla psykisk ohälsa. Doktoranden Lilian Pohlkamp har under fyra år forskat om sorg hos föräldrar som mist ett barn i cancer. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.