Förändringar i rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang i ideella organisationer

I Sverige har vi ett starkt medborgerligt engagemang. Det studeras ofta på individnivå, men doktoranden Karin Robertsson har i sin avhandling undersökt vilka former av engagemang som ideella organisationer erbjuder och efterfrågar samt hur det har utvecklats över tid. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

De ideella organisationerna gör det möjligt för oss medborgare att kunna engagera oss ideellt. Sedan mitten av 1990-talet har dock formerna av engagemanget förändrats. Under fyra år har Karin Robertsson studerat detta, där hon fokuserat på tre olika former av medborgerligt engagemang: föreningsmedlemskap, ideellt arbete och givande. Hon har studerat organisationers arkiverade webbsidor och årsberättelser, och där sett att organisationernas utbud av engagemangsformer breddats och blivit alltmer flexibelt de senaste 30 åren. Dessutom har rekryteringsformerna professionaliserats.

– För att locka till sig människor som vill engagera sig har det skapats ett bredare utbud av engagemangsformer och en mer professionaliserad rekryteringsprocess. Det kommer till uttryck som att organisationerna frågar efter till exempel volontärer eller givare, vid sidan av medlemmar och att man använder sig av digital marknadsföring och insamlingskommunikation, säger Karin Robertsson, doktorand i ämnet Social välfärd med inriktning mot civilsamhället.

Organisationernas svenska ledare berättar att de ser förändrade förutsättningar för att rekrytera och organisera medborgerligt engagemang, så som förändrade finansieringsvillkor för ideella organisationer och att människor vill engagera sig i sakfrågor framför en viss organisation. Dessa erfarenheter kan relateras till samhällsförändringar som till exempel individualisering, digitalisering eller förändrade välfärdspolitiska arrangemang i Sverige.

– Men jag visar också att det inte är så enkelt som att organisationer bara anpassar sig efter förändringar i sin omgivning som om de inte hade något val. I mina intervjuer med organisationernas högsta ledare kan jag se att de hanterar och förhåller sig till olika krav och förväntningar i sitt arbete med rekryteringen av ideella krafter och organiseringen av medborgerligt engagemang på strategisk nivå. Vissa ledare är mer måna om att upprätthålla den folkrörelsetradition med medlemskap och föreningsdemokrati som länge präglat hur vi som medborgare organiserar oss i Sverige. Andra ledare är mer positivt inställda till flexibla engagemangsformer och rekrytering med hjälp av sådant som digital marknadsföring och professionell insamling. Avhandlingen ger därför ett nyanserat perspektiv på hur organisationsförändring kan gå till och organisationsledarnas roll i det, säger Karin Robertsson.

Karin har i sin avhandling undersökt rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang i fyra ideella organisationer: Röda Korset, Rädda Barnen, Stockholms Stadsmission och IOGT-NTO.

För mer information, kontakta Karin Robertsson.

Ta del av avhandlingen här.