1902 stiftades de s.k barnavårdslagarna i Sverige, innan dess hade barn och unga kunnat dömas till fängelse. En ändring i strafflagen gjorde det nu möjligt för domstolar att omvandla straff för unga till tvångsuppfostran. För det inrättades särskilda anstalter Rebecka Andersen har i sin avhandling studerat hur omhändertagandet av flickorna förhandlades mellan det offentliga och civilsamhället.
Varje år tvingas miljontals människor fly från sina hemländer. När utrikesföddas civilsamhällesengagemang studeras riktas fokus ofta på integration i det nya hemlandet. Men människors förankringsprocesser efter påtvingad migration handlar om mer än så. I sin avhandling studerar Therese Ydremark civilsamhällets betydelser för utrikesfödda efter påtvingad migration.
Mat och måltider en central punkt i vår vardag, genom hela livet. Även i livets slutskede spelar mat en stor roll. Hur upplever patienter måltider i slutet av livet? Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin avhandling studerat måltider i palliativ vård ur patienters, närståendes och sjuksköterskor. Nästa vecka disputerar hon.
Hur har statens syn och reglering av religiösa samfund förändrats över tid? Och hur kan vi förstå den motsägelsefulla bild som idag präglar synen av minoritetssamfunden, där de både lyfts fram som en viktig resurs, men också som en påtaglig risk. I sin avhandling har doktoranden Linnea Lundgren studerat vilka värden och principer som har varit vägledande för religionspolitiken i Sverige mellan 195
Vården i livets slut blir allt viktigare desto fler vi är som lever allt längre. Alla bör få vård och stöd efter behov i slutet av livet, som ges med respekt, värdighet och empati, oavsett vem man är eller var man vårdas. I sin avhandling har Anna O’Sullivan, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersökt erfarenheter av vården i livets slut.
De flesta av oss tar för givet att vi själva kan fatta vardagliga beslut. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan inte alltid det på grund av sin funktionsnedsättning, men har rätt att som andra utöva självbestämmande. I sin avhandling har Susanne Larsson granskat på vilket sätt personer med LSS-insats ges möjlighet att utöva självbestämmande inom ramen för sitt stöd.
I Sverige har vi ett starkt medborgerligt engagemang. Det studeras ofta på individnivå, men doktoranden Karin Robertsson har i sin avhandling undersökt vilka former av engagemang som ideella organisationer erbjuder och efterfrågar samt hur det har utvecklats över tid. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I sin avhandling har doktoranden Hannes Rolf studerat hyresgäströrelsens framväxt runt förra sekelskiftet. Nästa vecka disputerar han vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Hur påverkas familjer med barn som får en obotlig muskelsjukdom? I sin avhandling har doktoranden Elin Hjorth undersökt hur familjer upplever vården och vardagslivet, samt hur vardagen kan underlättas för dessa familjer. På fredag disputerar Elin vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vad är det som avgör vilka insatser socialtjänsten beviljar familjer med komplexa problem? I sin avhandling har doktoranden Filip Wollter undersökt vad som påverkar valet och utformningen av insatser. Han har i första hand tittat på hur socialtjänsten arbetar med barnfamiljer med komplexa problem, exempelvis där det finns både alkohol-, drog- och försörjningsproblem.
Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom, har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin avhandling har Rakel Eklund utforskat barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Nästa vecka disputerar Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
För äldre personer på vård- och omsorgsboenden utgör assisterad kroppslig omvårdnad en betydande del av tillvaron i livets slut. Doktoranden Bodil Holmberg har under fyra år forskat om detta där hon sett att äldres självbestämmande om kroppen är viktigt för att den äldre personen skall känna välbefinnande och hälsa. På fredag disputerar Bodil vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Barns förutsättningar för röst är omgärdade av gränser, villkor, bedömningar, men även av oklarhet och motstridighet. Det gör att barns integritet kan sättas på undantag. Anna Holmqvist, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola har utforskat förutsättningar för barns röst i patientlagen och patientorganisationer. Idag disputerar hon inom ämnet Social välfärd med inriktning mot civilsamhället.
Ersta Sköndal Bräcke högskola startade sin forskarutbildning 2015. Nu börjar de första doktoranderna nå målet, och på fredag hålls den allra första disputationen inom högskolans forskarutbildningsområde Människan i välfärdssamhället.
Att som förälder mista ett barn leder till sorg och stor smärta. Under snart fyra år har doktoranden Lilian Pohlkamp forskat om sorg och psykisk hälsa hos föräldrar som har mist ett barn i cancer ett till fem år tidigare. Nästa vecka presenterar Lilian studien på sitt slutseminarium inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
När en förälder dör i cancer har barn eller unga vuxna levt med palliativ vård under en tid. Tina Lundberg, som i veckan disputerar vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersöker i sitt avhandlingsprojekt det psykosociala välbefinnandet hos familjemedlemmar efter en nära persons död med fokus på unga vuxna som förlorat en förälder i cancer.
Ola Segnestam Larsson vid Ersta Sköndal högskolas enhet för forskning om det civila samhället disputerar 11/3 vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi med avhandlingen Standardizing Civil Society. Interpreting Organizational Development in the Tension between Instrumentalism and Expressivism. Där ställs bl.a. frågan om organisationsutveckling är ett medel för eller hot mot det starka civilsamhället.