Kan föremål ge dig självkänsla och livsmening?

Att konsumera handlar allt mer om ett sätt att skapa vår identitet och även livsmening.

Företagen fyller sin marknadsföring med personliga relationer och lockar med så kallad existentiell konsumtion. Men vad betyder våra ägodelar för oss egentligen? Den frågan är något som Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, sökt svaret på ett nyligen avslutat projekt.

I dagens samhälle när klimatforskare manar till minskad konsumtion gör många av oss precis tvärtom. Och det är lätt att falla dit, när vi överröses av budskap med känslor i, och att ”vi är vad vi köper”, samt att nya modeller och fler funktioner, ständigt lanseras på marknaden. Men blir vi gladare av att ha allting eller ha det senaste?

- Ja, under vissa villkor kan det ge dig självkänsla och livsmening; de kan bli egodelar och värdedon. Men för att nå dit måste du lära känna dig själv och dina ägodelar på djupet. Idag har vi har råd att i allt större utsträckning använda konsumtion som ett sätt att uttrycka vår identitet och bekräfta vår självbild. Samtidigt höjs ett varnande finger från filosofer, psykologer och teologer: livet består av så mycket mer, säger Tomas Brytting.

För trots vår ökade konsumtion har vi inte blivit lyckligare. Däremot har konsumtionen fått en existentiell dimension, och det är med hjälp av prylar och upplevelser som vi söker svar på livets existentiella frågor och till viss del visar kärlek. I forskningsprogrammet Ägandet och döden har Tomas Brytting undersökt vad våra föremål och ägodelar betyder för oss egentligen.

– Det har varit fantastiskt intressant att dyka ner i en så stor och komplex fråga. Så mycket tid och energi som vi lägger ner på våra ägodelar. Vad får vi egentligen ut av det? Och hur kommer det sig att vi ägnar så lite intresse åt dem vid livets slut, säger Tomas Brytting.

Forskningen har resulterat i boken Äga, leva, dö – att umgås med föremål, som släpps på Appell förlag (länk) den 8 april. I samband med det hålls en bokrelease. (länk)

För mer information, kontakta Tomas Brytting.