Ny studie undersöker måltiders inverkan på patienter med kronisk livsbegränsande sjukdom

Mat är ett måste för att överleva. Men mat har en nästan lika viktig roll för att vi ska må bra och känna delaktighet i vardagen och livet. I en nyligen publicerad översiktsartikel studeras mat och måltiders inverkan på patienter med kronisk livsbegränsande sjukdom.

Att mat och dryck är en stor del i vårt dagliga liv tar vi många gånger för givet. Men det är inte lika givet för alla. I denna nyligen publicerade studie undersökte forskarna erfarenheter av mat och måltider ur patienternas perspektiv; patienter som levde med kronisk livsbegränsande sjukdom som neurologisk sjukdom, eller hade cancer och var nära livets slut.

– Vi fann att mat tillskrevs potential att bibehålla hälsa och skjuta fram döden. Patienter kunde känna sig distanserade och utanför vid sociala sammankomster där måltider var inblandat. Måltider som tidigare varit förknippat med gemenskap, kärlek och omsorg, skapade istället obehag då aptiten inte fanns eller det förekom illamående och sväljsvårigheter, säger Viktoria Wallin, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och huvudförfattare till artikeln.

Resultaten visar bland annat att många kunde känna sig splittrade från sin familj, då måltiden inte lägre blev en del av vardagen, då de tappade glädje kring ätandet. Det var något som ofta visade sig vara svårt att förlika sig med.

– Vi såg att mat och måltider kan vara förenade med stress. För de patienter som har svårt att äta och livets slut närmar sig är det därför viktigt att vårdpersonalen har förståelse för vad varje patient känner och vilka behov den har. Vi människor lägger olika betydelse på mat oavsett om vi är friska, sjuka eller döende, och det gäller att vara lyhörd för vad personen önskar säger Viktoria Wallin.

Studien är en systematisk litteraturöversikt med en genomgång av 3151 artiklar, där 24 artiklar slutligen inkluderats i studien. Forskarna fann fyra återkommande teman:

• Förståelse för hämmad aptit – det kanske är bäst att låta naturen ha sin gång.
• Mat och måltider framkallar obehag – glädje reduceras, pröva nya strategier.
• Kämpande med mat och måltider – äta för att behaga andra samt för att skjuta upp döden.
• Mat och måltider som omsorg och kärlek – flankerat av social frånkoppling.

Författarna ser att sammantaget upplevs mat vara en möjlighet att öka välbefinnandet och förlänga livet för personer med kronisk livsbegränsande sjukdom. Det kan också ses som naturligt att inte kunna äta när döden närmar sig. Samtidigt upplevs svårigheter med att äta påverka det sociala livet och interaktioner, och riskerar leda till att glädjen kring mat och måltider försvinner.

Ta del av hela artikeln Experiences of food and mealtime from the perspective of patients with chronic life-limiting disease: A mixed-method systematic review i Journal of Advanced Nursing.

För mer information om studien, kontakta Viktoria Wallin.