Så mycket litar vi på varandra i Sverige

Tilliten till andra människor är hög i Sverige i jämförelse med andra länder i Europa. I befolkningsundersökningen Tillitsbarometern säger hela 65 procent svenskar att de litar på sina medmänniskor. Men den senaste mätningen visar att det skiljer sig mellan Sveriges olika samhällen.

Sedan 2009 har forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utfört befolkningsundersökningar med syftet att undersöka hur olika händelser i lokalsamhället påverkar medborgarnas tillit. Man har bland annat undersökt om tilliten till grannar är av privat karaktär, och hur den generella tilliten förhåller sig till andra som bor i en närområde.

– Vad vi kan se är att skillnaderna är ganska stora mellan olika kommuner eller lokalsamhällen, vilket beror på vilken trygghet man känner i sitt området. Däremot har de personer med en hög generell tillit ofta hög lokalsamhällestillit och tvärtom, säger Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Något forskarna kan se påverka den generella tilliten är bland annat utbildningsnivå. Den geografiska variationen pekar dock på en segregering i svenska samhällen där välutbildade med stabil position på arbetsmarknaden och med bra löner tenderar att bo på samma plats, medan de som har lägre utbildning, är arbetslösa och har lägre inkomst bor tillsammans i andra områden.

– Detta är något vi kan se när vi tittar på skillnaderna mellan stadsdelar i storstäder som Stockholm och Malmö. På Södermalm i Stockholm är siffran över 78 procent, i Limhamn-Bunkeflo (Malmö) når den upp till över 70 procent. Däremot i Rågsved (Stockholm) faller den generella tilliten ner till under 43 procent och i Rosengård (Malmö) är den så låg som 28 procent, säger Lars Trägårdh.

Att Sverige har en så pass hög tillit i förhållande till många andra länder kommer bland annat till uttryck i viljan att betala skatt, vilket kanske är det tydligaste kännetecknet för ett högtillitssamhälle. Medborgarnas tillit till varandra och deras förtroende för staten (och lokalstaten) beror dock i sin tur på i vilken mån som (lokal)staten förmår leva upp till sin sida av samhällskontraktet, vilket konkret innebär att den förmår prestera den trygghet, de rättigheter och den sociala service som ingår i det centrala uppdraget: att polisen och rättsväsende är närvarande, att institutioner som skolor, vårdcentraler, sjukhus, omsorgsenheter, fundamental infrastruktur, förutsättningar för ett livaktigt näringsliv, med mera finns på plats och fungerar bra. Inte minst ser man att frågor som rör upplevd trygghet är centrala för lokalsamhälletilliten och hur detta även tycks vara kopplat till den generella tillitens villkor.

Ta del av Tillitsbarometen – Levande rapport här. (Rapporten uppdateras regelbundet när nya forskningssiffror tagits fram)

Tillitsbarometern är en befolkningsundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola åren 2009 och 2017 med huvudfinansiering från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond och med kompletterande bidrag från Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och enskilda kommuner.