Den svenska försvars- och krisinsatsviljan är hög

Den svenska försvars- och krisinsatsviljan är hög. En stor majoritet av den svenska befolkningen tycker att Sverige ska försvaras i händelse av krig, och många är också villiga att delta i ett sådant försvar. På motsvarande sätt är man villig att delta i krisinsatser – till exempel genom att hjälpa till vid en skogsbrand. Det visar en undersökning som gjorts av Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola, med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Enligt en ny undersökning vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola, med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den svenska försvars- och krisinsatsviljan hög. Undersökningen som baseras på 5000 respondenter i Novus Sverigepanel visar att 92 procent av befolkningen menar att Sverige bör försvara sig vid ett militärt angrepp, och 89 procent förklarar sig villiga att ställa upp och försvara landet med risk för eget liv.

- Det här är internationellt sett mycket höga siffror, säger professor Magnus Karlsson, som leder studien. Vi arbetar just nu med att försöka förstå vad den stora villigheten har sin grund i. En tanke som framförts är att vi i större utsträckning än många andra länder är angelägna om att försvara för oss centrala värden såsom mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Därför ställer vi också frågor om sådana värden i undersökningen.

Hög krisberedskap och solidaritet

När det gäller krisberedskapen, i undersökningen exemplifierad med skogsbrand, uppger åtta av tio att de är villiga att göra insatser med risk för eget liv och hälsa i händelse av kris eller allvarliga olyckshändelser och nio av tio uppger att de är villiga att göra insatser utan risk för eget liv eller hälsa.

Många verkar också ha uppmärksammat MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" som säger att de som kan ska kunna ordna mat, vatten, värme och kommunikation för att klara vardagen i en vecka i händelse av kris – 57 procent av respondenterna säger sig ha en sådan beredskap. Nio av tio svaranden tycker att det är rimligt att man har ett personligt ansvar för att kunna klara sig själv en tid vid kriser och krig. En lika stor andel menar att det vid sådana tillfällen är rimligt att dela med sig av sina förnödenheter.

Undersökningen är en del av en långsiktig satsning där forskare från flera olika ämnesområden utvecklar förståelsen för det svenska civilsamhällets krisberedskap: dess drivkrafter, kapacitet och potential. Som en del i det undersöks vilken betydelse människors tillit, värderingar och deltagande i civilsamhället har för deras vilja att bistå vid samhällskriser och vid krig.

Forskare i projektet: professor Magnus Karlsson, docent Johan Hvenmark, fil dr Linnea Lundgren, fil dr Rebecka Andersen, Marie Cederschiöld högskola, samt fil dr Lina Rahm, KTH.

Kontakt: Magnus Karlsson, 0768931058, magnus.karlsson@mchs.se

Läs mer om projektet på www.mchs.se/civkris