Haitis jordbruk återuppstår

FAO/IFAD:s utsädesprojekt bär frukt under orkanhot

I Haiti har matproduktionen ökat markant efter ett 73-miljonersprojekt (räknat i svenska kronor) för att frå fram och distribuera högkvalitativt utsäde i den tidigare hårt drabbade karibiska nationen. Detta har lett till att maten blivit billigare för befolkningen och böndernas inkomster har ökat.

Projektet, vars syfte är att motverka de höga matpriserna, beställdes av den haitiska regeringen och finansieras med ett lån från Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD. För genomförandet står FAO.

Den redan svåra situationen i Haiti blev än mer akut efter att en rad tropiska stormar drabbade landet för ett år sedan. Inför årets orkansäsong har projektet bidragit till att fylla FAO:s fröförråd i Haiti, vilket kommer att verka som en utsädesbuffert om Haitis bönder åter förlorar sina egna förråd.

Svarta bönor ger ökade vinster

Genom projektet har eller kommer nästan 250 000 småjordbrukare och marklösa bönder få tillgång till utsäde. Trots att bara halva tiden gått för projektets genomförande har det redan betalat sig självt flera gånger om.

FAO beräknar att uppköpet och distributionen av utsäde av en snabbväxande och skadedjursresistent variant av svart böna från Guatemala redan har producerat bönor till ett värde av 35 miljoner kronor (5 miljoner US dollar) under vintern 2008.

Med andra ord har en investering i förbättrat utsädepå två miljoner kronor gett en femtonfaldig avkastning, ett tydligt bevis på fördelarna med att investera i jordbruk för att återställa matsäkerheten i Haiti.

"Vi är väldigt uppmuntrade av projektets resultatsom i kombination med goda väderförhållanden har varit avgörande för att förbättra tillgången till mat för Haitis befolkning," säger Ari Toubo Ibrahim, Haitis FAO-representant.

Stormar spolar bort utsäde

Haiti är ett av de länder som drabbats hårdast av stigande matpriser, vilket under april 2008 orsakade upplopp i landets huvudstad Port-au-Prince. I augusti och september samma år drabbades landet dessutom av fyra förödande stormar. Detledde till att det kvarvarande utsädet antingen spolades bort eller åts upp, eftersom människor var så hungriga. Ofta har fattiga bönder inte tillgång till kvalitetsutsäde alls, utan får nöja sig med att plantera vanlig säd i hopp om att något ska gro.

Det haitiska jordbruksdepartementet pekade ut avsaknaden av högkvalitativt utsäde som ett stort hinder för att kunna öka den lokala matproduktionen och därmed minska beroendet av import. Import är mycket känsligt för prisförändringar.

Det är också nödvändigt med nya, härdigare sorter av utsäde för att kunna möta utmaningar från klimatförändringar och skogsskövling. Den haitiska regeringen och IFAD valde FAO som samarbetspartner eftersom de har tio års erfarenhet av utsädesförökning i Haiti. Sedan 2004 har FAO dessutom ett starkt etablerat krisberedskapsprogram.

Redskap och träning

Projektet förökar förutom bönor även majs, durra, kassava, sötpotatis och bananplantor. Dessutom distribueras femhundra ton lokalt producerat utsäde av ris.

Bönder ges också tillgång till grundläggande arbetsredskap och instruktioner i odlingstekniker genom tryckt material och radiosändningar. Ursprungligen omfattade projektet tre odlingssäsonger i Haiti: vintern 2008, våren och sommaren 2009. Projektet har samarbeten för utsädesförökning över hela landet med allt frånsvårtillgängliga jordbrukskooperativ på landsbygden till en handfull större jordbruksföretag i stadsregionerna.

Regeringen vill nu förlänga projektet till kommande vintersäsong för att bygga vidare på degoda resultaten och ge fortsatt stöd efter de höga matpriserna. Ett par månader räcker inte, Haitits bönder behöver stöd i minst ett år för att återhämta sig och återskapa sin försörjningsmöjlighet.

Jordbruket - en prioritering

Mer än hälften av Haitis befolkning - mellan fem och sex miljoner - bor på landsbygden, där inkomsten per capita är en tredjedel av den i städerna. Runt 85 procent av landsbygdsbefolkningen är på något sätt verksamma inom jordbrukssektorn. Lantbruket utgör 26 procent av Haitis totala BNP och är därmed landets absolut största arbetsgivare.

Enligt siffror från Haitits regering steg jordbruksproduktionen med 25 procent under 2009 års vårsäsong jämfört med 2008. Antalet människor i Haiti som inte har en tryggad tillgång till mat minskade från 2,4 miljoner i april 2008 (uppmätt precis innan förra årets pristopp för mat) till 1,9 miljoner i juni 2009.

Frivilligorganisationer, regeringen och FN har efter förra årets översvämningar och stormar drivit olika projekt som syftar till att återställa landets bevattningssystem och vägnät. Experter från FAO framhåller att detta har bidragit till att jordbruksproduktionen i landet har ökat.

"Att återställa jordbruket på Haiti är en prioritering i kampen mot hunger och kronisk undernäring och för landsbygdsutvecklingen, där extrem fattigdom är tre gånger högre än den i städerna," säger Ibrahim.

"Matproduktion är en förutsättning för all annan ekonomisk aktivitet, till och med turistnäringen. Att ta emot turister och sedan importera mat för att kunna utspisa dessa, när mer än två miljoner haitier inte har en tryggad tillgång till mat, är ett recept för missämja," understryker han.

Kunskap och fruktträd ger hopp

När matproduktionen också omfattar fruktträd som mango, avokado, banan och kaffe kan jordbruket bidra till återplanteringen av skog, eftersom de mer sällan huggs till ved av fattiga människor.

Haiti var tidigare en viktig producent av jordbruksprodukter, trotsen omfattande förstörelse av naturresurser och mark som till stor del berodde på misskötsel och utbredd extrem fattigdom.

"Haiti har fortfarande många utmärkta agronomer och dess bönder har behållit kunskapsbasen för matproduktion. Därför måste vi bibehålla fokus på jordbruket," sa Ibrahim.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska (FAO.org)

Senaste rapporten om matsäkerhet från Haitis regering (på franska)

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Titta på:

Bildspel