Utsläppsrätter en väg till återställande av skadade betesmarker

FAO underlättar för boskapsskötare att tjäna pengar på kolinlagring

Genom en ny metod kan nu världens betesmarker inte bara erbjuda hållbara försörjningsmöjligheter, utan även bidra till att mildra den globala uppvärmningen. Metoden gör det möjligt att mäta kolinlagringen vid restaurering av betesmarker. Den har utvecklats av FAO i samarbete med den kinesiska akademin för jordbruksvetenskap, den kinesiska vetenskapsakademin och det internationella centret för trädjordbruk (the World Agroforestry Center).

En stor del av världens betesmarker är måttligt till kraftigt skadade. Genom att restaurera dem kan flera gigaton koldioxid bindas från atmosfären, vilket i sin tur kan minska sårbarheten för klimatförändringen.

Handeln med utsläppsrätter kan idag finansiera projekt som minskar utsläpp av växthusgaser eller binder koldioxid. Än så länge har dock sådana projekt till stor del bortsett från jordbrukssektorn inklusive boskapsskötseln.

En av de främsta utmaningarna har varit att hitta ett tillförlitligt och inte alltför dyrt sätt att mäta hur mycket kol som binds genom dessa jordbruksprojekt. FAO:s nya Handbok för hållbar förvaltning av betesmarker (Methodology for Sustainable Grassland Management) kan erbjuda en lösning av problemet.

”Vi tror att vi har hittat ett tillförlitligt sätt för boskapsskötare, som satsar på att återställa betesmarker, att bevisa hur stor mängd kol de binder. Därmed får de tillgång till finansieringsmekanismer som kan bekosta deras aktiviteter”, säger Pierre Gerber, FAO-specialist på boskapspolicy, som arbetar med projektet.

Tillförlitlighet

FAO:s nya mätmetod är ett genombrott då den innebär att man på ett billigt och tillförlitligt sätt kan beräkna mängden växthusgaser som bundits från atmosfären genom förbättrad betesmarksförvaltning.

”Vår metod erbjuder inte bara direkt mätning av kolinlagringen genom jordprovtagning, utan också datasimulering av kolinlagring baserat på jordart och markanvändning”, förklarar Leslie Lipper, ekonom på FAO som är involverad i projektet. ”Att kunna visa upp pålitliga resultat är ett måste för projekt som vill komma in på koldioxidmarknaden. Datamodellerna minskar dessutom kostnaderna för mätningen och gör det därför möjligt för småskaliga boskapsskötare och uppfödare att delta.”

Metoden tillämpas nu i ett pilotprojekt i Quinghai-provinsen i Kina. Under en tioårsperiod kommer projektet kunna resultera i ett betydande kolupptag. Därefter kommer de restaurerade gräsmarkerna ha uppnått sin maximala lagringskapacitet, vilket gör att inkomsterna i handeln med utsläppsrätter kommer att minska. Men vid det laget kommer gräsmarkerna ha återfått sin fulla produktivitet samtidigt som boskapsskötseln kommer att bedrivas på ett hållbart sätt. Detta kommer att bidra till att boskapsskötarnas försörjningsmöjligheter upprätthålls för kommande generationer.

Utsläppsrätter från återställd betesmark

Qinghai-projektet startade 2008 när FAO, det internationella centret för trädjordbruk, den kinesiska vetenskapsakademin (ICRAF) och provinsregeringen började samarbeta med boskapsskötare för att förbättra betes- och markförvaltningen. Syftet är att skapa friskare jordar och att förbättra mjölk- och köttproduktionen. Dessutom skulle ekosystemtjänster såsom en minskad ytavrinning och ett förhindrande av plötsliga översvämningar genereras samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

Det slutgiltiga målet var dock att utveckla en kostnadseffektiv metod för att uppskatta i vilken utsträckning markförvaltningsprojektet reducerar andelen växthusgaser i atmosfären. Exempelvis genom kolinlagring och lägre metangasutsläpp från djur. I slutledet skulle boskapsskötare kunna tjäna pengar på att sälja utsläppsrätter på marknaden. Extrainkomsterna från försäljningen kan dels bidra till att kompensera för det kortsiktiga inkomstbortfall som ofta inträffar vid ekosystemrestaurering.

Avkastningen kan också återinvesteras i ytterligare insatser för att säkra den långsiktiga markkvalitén samt i uppbyggnad av handelsorganisationer som kan bidra till ökade vinster från traditionell boskapsuppfödning.

”Projektet i Kina är bara ett exempel på vad den här metoden kan åstadkomma. Den är redo att användas på fler platser och i större skala för att nå liknande resultat i andra degraderade betesmarker”, säger Gerber.    

Skapa tillgång till finansieringsmekanismer

FAO har nyligen lämnat in metoden för godkännande hos den ideella organisationen för verifiering av koldioxidstandarder (VSC). VSC är ett program för redovisning av växthusgaser som används runt om i världen för kontroll och utfärdande av utsläppsrätter på marknaden.

Vid ett godkännande skulle alla betesmarksprojekt som använder sig av metoden vara kvalificerade att skapa och handla med utsläppsrätter på de såkallade frivilliga koldioxidmarknaderna runt om i världen.

”Den här metoden är viktig då den erbjuder länder en tydlig möjlighet att inkludera en hållbar betesmarksförvaltning i sina nationella handlingsprogram för utsläppsminskning (NAMAs). Handlingsplanerna för att minska utsläppen av växthusgaser utvecklas tillsammans med nationella klimatstrategier, mot bakgrund av överenskommelsen från UNFCCC:s klimatmöte i Cancun i december 2010”, tillägger Lipper. ”Hittills har det funnits få möjligheter till detta”.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

FAO Norden

FAO:s Handbok för hållbar förvaltning av betesmarker

Boskap och miljön

Boskap, miljö och utveckling - FAO-lett samarbete mellan olika institutioner

FAO:s avdelning för boskapsproduktion och hälsa