Sverige står fortfarande ensamt i kvot-förhandlingarna om Östersjön.

EU:s ministerråd och EU-kommissionen har kommit överens om nästa års fiskekvoter i Östersjön – men Sverige röstade nej till uppgörelsen.

Landsbygdsminister Peter Kullgren menar att kvoterna borde vara lägre, särskilt för sill och strömming, för att bestånden ska kunna återhämta sig. Sverige var ensamt om att stödja EU-kommissionens mer försiktiga förslag under förhandlingarna.

Den nya överenskommelsen innebär att kvoten för sill och strömming blir 96 463 ton i centrala Östersjön (+15 %) och 39 108 ton i Bottniska viken (-40%), där den senare gäller från årsskiftet till oktober. En ny rådgivning i maj kan leda till justeringar i Bottenhavet. För skarpsill ökar kvoten 2026 med hela 45 % till 201 975 ton – i stället för Kommissionens förslag om oförändrad kvot.

Fiskbranschens Riksförbund ser positivt på den svenska regeringens försiktiga hållning. Tyvärr har Östersjö-sillen och strömmingen blivit ett politiskt och medialt slagträ, där politiska motståndare gärna gjort gällande att regeringen misslyckas i förhandlingarna. I själva verket är Sverige det enda land som driver en återhållsam linje och som också står upp för den genom att rösta nej. För att värna och utveckla den svenska sillnäringen på Östkusten är det oerhört viktigt att gå varsamt fram med bestånden. En alltför generös kvotsättning idag riskerar hårda åtgärder längre fram, som i sin tur kan äventyra både fiske och beredning. För att inte tala om svensk livsmedelsförsörjning.

Följ hållbarhetsfrågan i Sjömatsforum 2 december 2025. Anmäl dig här: https://docs.google.com/forms/...