”Vår forskning förändrar i grunden hur vi förstår krig via ombud”

Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit.
– Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.

I början av maj publiceras artikeln “Dealers and Brokers in Civil Wars: Why States Delegate Rebel Support to Conduit Countries” i den vetenskapliga tidskriften International Security.

Studien undersöker vad som händer när stöd från stater till rebellgrupper förmedlas via mellanhänder i form av andra stater. Resultaten visar att den förmedlande staten ofta har en egen agenda som givarlandet behöver vara medveten om och hantera för att stödet ska få avsedd effekt.

Mellanhänder påverkar krig via ombud

– Vi visar att stater som agerar mellanhänder i krig via ombud, även kallat proxykrig, kan ha stor påverkan på hur det militära stödet ges. Det handlar i mångt och mycket om hur väl deras strategiska intressen överlappar med sändarstaten. Mellanhanden kan påverka vem eller vilka grupper som får stöd och hur det distribueras. Den kan också ha ett direkt inflytande över hur de konkreta militära operationerna genomförs, säger Niklas Karlén, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, som skrivit artikeln tillsammans med Vladimir Rauta, universitetslektor i politik och internationella relationer vid University of Reading i Storbritannien.

Två typer av aktörer: förmedlare och mäklare

För att beskriva processen har forskarna tagit fram en modell som visar vad som händer i de olika leden och hur givarlandet behöver ta hänsyn till aktörernas motiv och strategiska överväganden.

– Vi visar att mellanhänder finns och redogör för varför de används; bland annat för att de ofta har bättre underrättelser och nära till det geografiska territoriet dit stödet ska sändas. De skapar även en längre förnekelsekedja för staten som ger stöd. Ju längre bort desto lättare är det till exempel att frånsäga sig ansvar ifall det skulle hetta till, förklarar han.

De beskriver även två typer av mellanhänder: förmedlare och mäklare.

– Den som är mäklare har en egen agenda, medan den som är förmedlare har strategiska intressen i linje med givarlandet och agerar därför mer som ett direkt ombud.

Artikeln, som i huvudsak bygger på omfattande arkivstudier, visar hur USA kanaliserat stöd via Zaire (nuvarande Demokratiska Republiken Kongo) till rebellgruppen Unita, samt via Pakistan till Mujahideen i Afghanistan under 1980-talet.

Ny syn på proxykrig

Stöd till väpnade grupper har i tidigare forskning beskrivits som ett direkt förhållande mellan den stat som skickar resurser och den väpnade gruppen som tar emot det militära stödet.

– Vi ifrågasätter det här förenklade synsättet och visar att processen är mer komplex, säger Niklas Karlén.

Hur kommer det sig att man inte forskat om mellanhändernas roll i krig via ombud tidigare?

– För de som jobbar konkret med dessa frågor har det nog varit tydligt att mellanhänderna kan påverka processen, men perspektivet är i princip helt frånvarande i dagens forskning. Vår studie lägger grunden för ett nytt forskningsområde som väcker nya frågor och förhoppningsvis får konsekvenser för de modeller och teorier vi bygger framöver, säger Niklas Karlén.

Stärka det internationella juridiska systemet

Att mellanhändernas roll uppmärksammas kan också få konsekvenser för andra områden, som till exempel internationell rätt och möjligheterna att utkräva juridiskt ansvar i samband med krig via ombud.

– När mellanhänderna blir synligare blir det fler aktörer som kan utkrävas ansvar. Ett annat exempel är att det kan få betydelse för vilka länder som hamnar på sanktionslistor för stater som stödjer väpnade konflikter, säger han.

Publikation:

Niklas Karlén och Vladimir Rauta (2023): "Dealers and Brokers in Civil Wars: Why States Delegate Rebel Support to Conduit Countries", International Security.