Nyhet -

Varför tar svenskar del av ryska statsstödda mediekanaler?

Långt ifrån alla svenskar som konsumerar media från de ryska kanalerna RT och Sputnik håller med om innehållet i narrativen och drivkrafterna bakom mediekonsumtionen varierar kraftigt. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Press/Politics.


Hur kommer det sig att medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, som till exempel ryska RT och Sputnik – och hur ställer sig mediekonsumenterna till budskapen? Det är några av frågeställningarna i en aktuell intervjustudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Press/Politics.

– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Många håller inte med om de ryska narrativen

Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa.

– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler. Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.

Fyra typer av mediekonsumenter

Resultaten visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:

Etablissemangskritikerna tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än mainstream-medier.

De motvilliga är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något, exempelvis genom att täcka ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.

Medianihilisterna vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier, då de anser att alla medier är lika dåliga. Eftersom inga medier går att lita på, är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.

Observatörerna tycks vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att mainstream media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.

Motiveras av olika drivkrafter

– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.

Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom frågorna som ställdes under intervjuerna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten. Analysen av det här materialet gjordes med hjälp av q-metoden, som kombinerar kvalitativ analys med matematisk faktoranalys. Här pekar resultaten på tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.

– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller (negativ) syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.

Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.

– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.

Publikation

Charlotte Wagnsson, Torsten Blad och Aiden Hoyle (2023): ‘Keeping an eye on the other side‘ RT, Sputnik, and their peculiar appeal in democratic societies, International Journal of Press/Politics.

Bakgrund

Artikeln är en uppföljning av den tidigare studien The Paperboys of Russian Messaging RT/Sputnik audiences as vehicles for malign information influence, som visar att sju procent av den svenska befolkningen tog del av RT och Sputnik 2020 (de flesta mer sällan). RT/Sputnik-konsumenter höll också i högre grad än andra med om centrala delar av innehållet i de ryska narrativen. Studien visade en överrepresentation av RT/Sputnik-konsumenter bland de som röstar på partier längst ut åt kanterna, samt bland män och yngre. De var mer benägna än andra att sprida medieinnehåll på sociala medier, även när de misstänkte att det inte var sant.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Samhällsvetenskap

Kategorier

  • statsvetenskap
  • narrativ
  • informationspåverkan
  • säkerhet
  • forskning

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Årets Hugo Raab-pris till Charlotte Wagnsson

    Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2022 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet. Hon får priset för sin forskning om fientliga narrativ och informationspåverkan.

  • Yngre män mer benägna att ta del av rysk informationspåverkan

    Män och yngre personer är klart överrepresenterade när det gäller vilka som konsumerar och sprider innehåll från de ryskstödda nyhetskanalerna RT och Sputnik. De håller också i högre grad med om rapporteringen än de nyhetskonsumenter som inte följer dessa kanaler. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan.

  • Ny avhandling undersöker vad som påverkar stridens resultat

    Vad är det som gör att man vinner i strid? Det är den övergripande frågeställningen i Lars Henåkers avhandling, där resultaten bland annat pekar på att den så kallade beroende beslutsfattningsstilen, där man söker konsensus inför beslut, oftare leder till förlust.

  • ”Vår forskning förändrar i grunden hur vi förstår krig via ombud”

    Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit. – Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.