Nyhet -
Autonoma vapensystem – en rättslig utmaning
Vapensystem som kan utföra vissa uppgifter utan inverkan av en operatör kallas autonoma vapensystem. Exempel på autonoma vapensystem är beväpnade drönare och obemannade fordon. De folkrättsliga begränsningarna av autonoma vapensystem är något som forskare på FOI har studerat i en rapport.
Den tekniska utvecklingen kan i framtiden föra med sig att helt autonoma vapensystemen som kan göra allt från att manövrera självständigt till att automatiskt identifiera och klassificera mål samt på eget initiativ sätta in vapenverkan. Vad innebär det rättsligt? Enligt folkrätten är stater som utvecklar vapen skyldiga att se till att de kan användas i enlighet med folkrätten, framförallt den internationella humanitära rätten. I Sverige är det Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt som granskar om nya vapen uppfyller den internationella humanitära rättens krav.
Många juridiska frågor
I rapporten Folkrättslig reglering av autonoma vapensystem: En översikt av rättskällor, rättsutveckling och forskning om användning och ansvar har FOI-forskaren Pontus Winther rett ut varför kunskap om juridiken är viktig.
– Okunskap om juridiken vid utveckling av vapensystem kan innebära att gränser överträds oavsiktligt. Det kan också föra med sig misstolkningar åt andra hållet, att det är tillåtet att göra mer än vad man tror, vilket skulle kunna göra Försvarsmakten mindre effektiv än vad den kan vara, säger Pontus Winther.
Juridisk forskning om autonoma vapensystem ställer svåra frågor.
– De juridiska frågorna är många nu när vi börjar utveckla vapensystem med autonoma funktioner. Denna rapport lägger grunden för att FOI ska kunna bedriva relevant juridisk forskning på området i framtiden.
Grundlig genomgång av juridiska frågeställningar
I rapporten går Pontus Winther igenom tre centrala juridiska frågeställningar:
1. Användning av autonoma vapen – förbjudande, begränsande och förpliktande regler
Den internationella humanitära rätten kan delas in i förbjudande, begränsande och förpliktande regler. Exempel på förbjudande regler är den konvention som Sverige har ratificerat kring klusterammunition. Det innebär att Sverige inte får utveckla autonoma vapen med klusterammunition. Begränsande regler är till exempel sådana som kräver att den som använder ett vapensystem bara använder det mot militära mål, utan oproportionerligt stora risker för civilpersoner eller civil egendom. Förpliktande regler är till exempel sådana som kräver att mineringar registreras och märks ut så att de senare går att röja.
2. Ansvar vid överträdelser
Även om autonoma vapensystem kan fungera utan mänsklig inverkan så är det alltid en människa som är ansvarig för hur systemen används. Försvarsmaktens personal måste därför utbildas i hur de agerar rättsenligt med autonoma vapensystem. Detta är viktigt eftersom allvarliga överträdelser av den humanitära rätten kan medföra straffansvar.
3. Rättsutveckling och forskning
Sverige måste bedriva egen forskning på området då det inte är säkert att utländska forskare tar sin utgångspunkt i samma tillämpning och tolkning av folkrättsliga regler som Sverige gör.
Både juridik och etik spelar roll
Vid utveckling av autonoma vapensystem spelar inte bara juridik utan även etik en viktig roll. Det är dock angeläget att tydliggöra skillnaden mellan rättsliga och etiska regler, enligt Pontus Winther.
– De är två skilda men till stor del överlappande normsystem. De baseras på olika källor och man använder olika metoder för att avgöra vad som är rätt och fel. Något som är rättsligt tillåtet behöver inte nödvändigtvis vara etiskt riktigt och tvärtom.
FOI:s forskning går nu vidare till detaljfrågor.
– Bland annat ska vi titta närmare på olika typer av autonoma vapensystem. Vi hoppas att vår forskning kommer att innebära att vi kan ge Försvarsmakten ett ännu bättre stöd i utvecklingen och också spela en mer aktiv roll internationellt, säger Pontus Winther.
