Både möjligheter och bekymmer för svensk bio­teknik

Bioteknik kan stärka både det militära försvaret och den civila beredskapen i Sverige. Hinder på vägen är bland annat en fragmenterad bioteknikbransch, brist på kapital och otydliga myndighetskrav. En ny FOI-rapport pekar särskilt på en uppskalningsproblematik: Sverige är starkt i grundforskning och tidig utveckling, men svagare i industrialisering och kommersialisering.

Den 7 september 2025 gav regeringen FOI i uppdrag att genomföra en riskbedömning av området bioteknik. Bioteknik är tillämpningen av vetenskap och teknik på levande organismer, liksom på delar, produkter och modeller av dessa, i syfte att ändra levande eller icke-levande material och producera kunskap, varor och tjänster. Regeringsuppdraget innefattade bland annat att redovisa nationella förmågor och förmågor att hantera risker. Den 15 januari 2026 redovisade FOI resultatet för Försvarsdepartementet.

Redan i dag kan bioteknik stärka operativ förmåga och civil beredskap

Bioteknik har stor potential att i framtiden påverka hälsa, mat, material och miljö, samtidigt som det finns betydande risker kopplade till teknikläckage och antagonistisk användning. Ett exempel på bioteknik som kan få stor påverkan på traumavård, extra viktigt vid krig, är vävnadslim som kan påskynda sårläkning.

– Redan i dag är bioanalys och forensik med avancerad DNA/RNA-sekvensering avgörande för att snabbt verifiera och karakterisera biologiska hot. Det som ofta glöms bort att att det här är en värdekedja: Från data och laboratoriekapacitet till robusta rutiner, kvalitetssäkring och operativ implementering, säger forskaren Alexander Gorgijevski.

Han fortsätter:

– Om de senare leden inte hänger med riskerar många bolag att bli “projekt” snarare än långsiktigt bärkraftiga företag, och då ökar också risken att ägande och produktion flyttar utomlands när kapitalbehovet stiger i senare faser. Vacciner och antivirala läkemedel är i sin tur inte bara medicin, utan strategiska resurser som kräver långsiktig industrialisering och planerad beredskap.

Vad gäller antagonister och teknikläckage är risken störst i början av en utvecklingsprocess. Bioteknik är ett område som kännetecknas av att tekniken kan användas för produkter med dubbla användningsområden, det vill säga att de går att använda både civilt och militärt.

Tre sammanlänkade svagheter i Sverige

Företagen i Sverige som arbetar med bioteknik har i dag flera problem.

– De största problemen är brist på uppskalningskapacitet och riskkapital när en produkt är på väg in i en senare utvecklingsfas, att leveranskedjorna är både sårbara och beroende av utländsk teknik samt otydliga myndighetskrav. I praktiken betyder det längre ledtider, dyrare finansiering och fler stoppklossar i beslutsprocessen. När osäkerheten blir för stor väljer företag antingen att skala via utländska partners eller att sälja i ett tidigt skede, vilket minskar Sveriges kontroll över kritisk produktion, säger forskaren Michal Budryk.

Under arbetet med regeringsuppdraget intervjuade forskarna bland andra vaccinproducenter.

– Där fick vi höra att även om det sägs att vaccinproduktion är viktig så omfattas personalen inom branschen inte av krigsplaceringsregler. Det finns heller inga tydliga beredskapskontrakt som definierar vilken produktionskapacitet de ska ha vid en kris och vilken ersättning de ska få för det. Där är vår rekommendation att det behövs lösningar på detta, säger Michal Budryk.

Så påverkas företagens affärslogik
När kapitalbehov och regulatoriska krav ökar i senare utvecklingsfaser, samtidigt som kundvägarna (till exempel vårdens upphandling) är fragmenterade, blir tiden till intäkt lång och risken hög. Resultatet blir svagare incitament att skala upp i Sverige, trots stark forskning och tidig innovationsförmåga.