Ekonomiskt försvar – när den globala spel­planen förändras

USA:s tullutspel och tullkrig mot Kina har återigen satt ljuset på den globaliserade ekonomins effekter. Nu har tre forskare vid FOI inom ramen för Forskningsprogrammet civilt försvar skrivit en rapport om vilka hotbilder som finns mot Sveriges ekonomi och försörjning.

– Det har verkligen kommit i fokus nu. Det blev ju en del debatt under pandemin också, då blev det uppenbart att vi är sårbara för störningar i de globala försörjningskedjorna och just in time-leveranserna, säger Jenny Ingemarsdotter, försteforskare på avdelningen Försvarsanalys och en av författarna till rapporten Det ekonomiska försvarets hotbilder: En kunskapsöversikt.

Varianter av ekonomisk krigföring

I rapporten analyserar Jenny Ingemarsdotter tillsammans med forskarkollegorna Ester Veibäck och Kristina Hellström olika geoekonomiska hotbilder och hur de kan förstås och hanteras. Huvudfrågan är hur hotbildsanalyser påverkas när hotbilden mot Sverige utvidgas från väpnat angrepp till en större geopolitisk kontext där även hybridkrigföring räknas in.

– Det handlar om att få in mer långsiktiga perspektiv, och inte bara se till när det uppstår en akut kris. Hur skyddar vi tillgångar och resurser i Sverige, vår infrastruktur, konkurrenskraft och ekonomi? Hur ser vi till att Sverige har autonomi på de områden vi tycker är viktiga, kanske tillsammans med EU, säger Jenny Ingemarsdotter.

Rapporten bygger på en genomgång av forskningslitteratur och de aktuella strategier och inriktningar som Sverige, EU och Nato har när det gäller ekonomiskt försvar. Ett viktigt syfte är att reda ut de många begrepp som florerar på området – däribland just ekonomiskt försvar.

– När MSB pratar försörjningsberedskap handlar det om att säkerställa tillgången till varor och tjänster i kris och krig. Ekonomiskt försvar ser vi som något bredare, att upprätthålla hur hela samhället ska fungera. Handelsflöden, import, export och transporter, men också hur Sverige ska behålla sin rådighet och undvika att bli utpressade.

Jenny Ingemarsdotter exemplifierar med energiberoenden och hur Europa har varit beroende av rysk energi, något som Ryssland har utnyttjat. Det kan ses som ett exempel på ekonomisk krigföring.

– Ekonomisk krigföring kan vara att en stat utnyttjar ett beroende för att påverka en annan stat i en viss utrikespolitisk fråga. Det kan också vara mer långsiktigt, som att undergräva en annan stats ekonomi. Då kan det komma in mer klassiska ekonomiska medel som handelshinder, bojkotter och olika marknadsåtgärder mot handel, ägande och kapital, säger Jenny Ingemarsdotter.

Sabotage och cyberangrepp kan också ses som ekonomisk krigföring, eftersom det förstör tillgångar.

Klimatförändringar och AI påverkar

En stat som använder sig av ekonomiska åtgärder kopplade till handel, ägande eller kapital för att främja sina intressen kan sägas ägna sig åt ekonomisk statskonst. Ett par exempel är USA:s tullåtgärder och Kinas strategiska investeringar i utlandet.

Ytterligare ett begrepp forskarna tar upp i rapporten är geoekonomi.

– Det är en del av geopolitiken som handlar om stormaktsrelationerna; hur bland andra Kina, Ryssland och USA agerar mot varandra. När vi pratar geoekonomi är det på strukturell global nivå. Alla länder kan använda sig av ekonomisk statskonst, men för små stater får det inte så stor påverkan, säger Jenny Ingemarsdotter.

I det gamla svenska totalförsvaret gjordes många olika typer av hotbildsanalyser, särskilt från sjuttiotalet i samband med den stora oljekrisen. Utöver väpnat angrepp gjorde det ekonomiska försvaret egna analyser över möjliga fredstida försörjningskriser.

Efter att Sverige gick med i EU 1995 började Sverige förlita sig mer på EU:s inre marknad. När det ekonomiska försvaret nu ska byggas upp igen behöver Sverige också bygga ihop hotbilderna med de på EU-nivå, menar Jenny Ingemarsdotter. Både EU och Nato utgår från att det inte räcker att studera den geoekonomiska spelplanen separat.

– I EU och Natos framtidsanalyser tar de även upp klimatförändringarnas konsekvenser och den snabba teknikutvecklingen med AI, där vi har svårt att överblicka vad konsekvenserna egentligen blir.

”Hela spelplanen håller på att förändras”

Det är vanligt att illustrera geoekonomi med schack och schackpjäser, som att ekonomiska säkerhetshot kan ses som pjäser som flyttas runt på en spelplan. Men det är en förenklad bild, enligt Jenny Ingemarsdotter.

– Hela spelplanen håller på att förändras. Vi håller på att lämna en tid med frihandel, och parallellt har vi också konsekvenserna av klimatförändringarna, som skakar om våra ekologiska förutsättningar.

EU vill fortsätta arbeta för den regelbaserade internationella ordningen, och behöver samtidigt vidta åtgärder för att säkra Europas tillgång till varor och tjänster både för sin kortsiktiga överlevnad och för sin konkurrenskraft på längre sikt.

– EU-nivån är jätteviktig men räcker inte. Sverige har speciella förutsättningar som man kanske inte tänker på i Bryssel, vi har långa avstånd och långa transporter. Samtidigt behöver vi förstå vår roll inom EU eftersom det är där mycket inriktas när det gäller handel och säkerhet, säger Jenny Ingemarsdotter.

Under 2024 startade FOI Forskningsprogrammet civilt försvar. Det undersöker hur det civila försvaret kan styras för att utvecklas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och hur det kan samverka med krisberedskapen och det militära försvaret.

Som en del av forskningsprogrammet ingår temaområdet Försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar, som undersöker hur totalförsvarets motståndskraft kan stärkas.

Läs mer om forskningsprogrammet