Europeiska utrikestjänsten är mogen för förändring

Krisen i Ukraina och utbrottet av ebola i västra Afrika är bara några av händelserna som under 2014 ställde EU:s krishanteringsförmåga på prov. En ny studie från FOI fokuserar på civil krishantering inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik – och hur arbetet kan förbättras.

Sedan inrättandet 2010 har Europeiska utrikestjänsten inneburit ett steg framåt för EU:s roll som en utrikespolitisk aktör. Den har haft betydelse för en mer samordnad europeisk krishantering både civilt som militärt. Under 2013-2014 har dock brister pekats ut i en rad forskningsartiklar. Bland annat lyfts oklara ansvarsområden, institutionella överlapp och revirtänkande i både Europeiska utrikestjänsten och mellan olika EU-aktörer. Trots att FOI anmärkte på några av dessa brister redan 2012 har Bryssel gjort lite för att förbättra situationen.

En ny rapport från FOI visar på problemen i samordningen mellan utrikestjänsten och EU-kommissionen. Bland annat skiljer sig åsikterna om hur väl man har lyckats med hanteringen av ebolautbrottet. Flera respondenter inom utrikestjänsten menar att det har varit ett misslyckande. Samtidigt pekar respondenter i kommissionen att man snabbt har fått ihop såväl personal som finansiella resurser.

I rapporten pekar FOI i synnerhet ut avdelningen för krishantering och operativ samordning (CROC) som problematisk. Bland annat har det lämnats ett alltför stort tolkningsutrymme av mandat, samt otydliga eller rentav inga mål från EU:s råd. Utmaningen som oftast lyfts är behovet av samordning på olika nivåer mellan olika aktörer.

Idag försvåras arbetet av att planeringen och genomförandet av Europeiska utrikestjänstens insatser läggs mellan de två funktionerna Civilian Planning and Conduct Capability (CPCC) och Crisis Management and Planning Directorate (CMPD). Som lösning på problemet föreslås det i rapporten nya strukturer som skulle kunna bidra till att undvika konkurrens och dubbelarbete.

I rapporten slår FOI även fast att läget nu är moget för förändring. Det beror främst på de förändringar som har skett inom EU:s högsta ledarskap under 2014. Med det utannonserades ett reformarbete vars effekter bör börja bli synliga under 2015.