Flera risker med utländska direkt­investeringar i skydds­värda verksamheter

Försämrad yttre och inre säkerhet, skador på Sveriges ekonomi och på nationell samhällsviktig verksamhet. Det är några av de risker som utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter kan innebära enligt en ny FOI-rapport.

Utländska direktinvesteringar är viktiga för svensk ekonomisk utveckling. Men de medför också risker.

– Vi har bedömt risker vid utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter utifrån sannolikheter och konsekvenser, så att riskerna får rimliga proportioner. Av sekretesskäl gör vi inga detaljerade beskrivningar av skyddsvärden och branscher i rapporten utan vi har lagt oss på en mera övergripande nivå, säger Magnus Petersson, projektledare för studien.

I juni 2020 fick FOI i uppdrag av Utrikesdepartementet att:

• undersöka riskerna med utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter
• kartlägga vilka områden och branscher där utländska direktinvesteringar kan få negativa konsekvenser för säkerheten
• ange generella egenskaper och omständigheter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.

Skyddsvärda områden och branscher är sådana som är viktiga för att upprätthålla samhället och dess funktioner, demokratin och nationell säkerhet samt säkerhet och allmän ordning. Energiförsörjning, elektroniska kommunikationer och livsmedels­försörjning är några exempel på samhällsviktiga sektorer.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid är en hel bransch som är skyddsvärd när fokus ligger på utländska direktinvesteringar. Det är till exempel viktigt att Sverige kan försörjas med livsmedel men i de här sammanhangen kan det snarare vara önskvärt att titta på specifika företag som är särskilt skyddsvärda, säger Magnus Petersson.

Olika risker ger olika konsekvenser

En liten risk inom ett område kan innebära en stor risk inom ett annat. Det går att strukturera riskerna på följande sätt:

• Minskad yttre säkerhet. Till exempel investeringar som kan försvåra svensk totalförsvarsverksamhet eller som möjliggör politiska påtryckningar.
• Minskad inre säkerhet. Till exempel investeringar som kan minska mediernas frihet och mångfald eller försvåra polisens och rättsstatens arbete.
• Skada på nationell samhällsviktig verksamhet. Till exempel investeringar som kan påverka kritisk infrastruktur eller ge tillgång till kritiska insatsvaror.
• Skada för Sveriges ekonomi. Till exempel investeringar som kan påverka den svenska ekonomins funktionssätt eller inte följer marknadsmässiga principer.

– Alla risker måste bedömas utifrån både sannolikheter och konsekvenser, så att riskerna får rimliga proportioner. Riskerna måste också ha en prioritetsordning, och en riskanalys bör också utformas så att risker ses i relation till andra risker, säger Magnus Petersson.

Kinesiska, ryska och iranska direktinvesteringar

Rapporten beskriver och diskuterar också, speciellt i termer av nationalitet, ägarstruktur, sektordominans, demokrati och antagonistiskt agerande, generella egenskaper och omständigheter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.

– Ett generellt problem när det gäller utländska direktinvesteringar är att spåra ägarförhållanden. Investeringar som framstår som om de kommer från ett EU-land kan ha kopplingar, bland annat ägarförhållanden, till ett land utanför EU. Det finns med andra ord en bulvanproblematik som ett framtida granskningssystem måste kunna hantera, säger Magnus Petersson.

Rapporten närstuderar Kinas, Rysslands och Irans syften och intressen att investera i svenska företag samt dessa aktörers modus operandi. Anledningen är att dessa tre länder enligt Försvarsmakten och Säkerhetspolisen uppträder på ett antagonistiskt sätt gentemot Sverige.

Om uppdraget

FOI har, i enlighet med uppdraget, under utarbetandet av studien samverkat med Kommerskollegium och samrått med Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Säkerhetspolisen.

Eftersom studien också ska kunna användas inom ramen för Direktinvesteringsutredningens arbete har löpande samverkan och koordinering med utredningen skett.