Försvarsekonomi i förändring

Försvarsekonomerna vid FOI har gjort en preliminär analys av de ekonomiska effekterna av försvarsöverenskommelsen och försvarspropositionen som presenterats nu i april. De pekar dels på det trendbrott som den föreslagna ekonomiska förstärkningen innebär, dels konstaterar de att ett antal osäkerheter råder kring uppräkningar och köpkraft och att försvarsbudgetens andel av BNP planar ut kring 1 procent.

-- Vi vill först konstatera att försvarsöverenskommelsen innebär en ökad förståelse och medvetenhet om Försvarsmaktens ekonomiska situation. Förslaget är ett trendbrott för försvarsmaktens köpkraft, som genom uppgörelsen kommer att öka. Vi vill dock peka på risker för att köpkraften inte kommer att öka lika mycket som de nu presenterade siffrorna kan ge sken av, säger Peter Nordlund och Peter Bäckström, försvarsekonomer vid FOI.

Försvarsmakten kompenseras för årliga pris- och löneökningar med en omräkning utifrån Försvarsprisindex, FPI. Om FPI-uppräkningen täcker den faktiska pris- och löneutveckligen för Försvarsmakten så blir den reala köpkraftsförbättringen 10,2 miljarder för hela perioden 2016-2020, utöver de anslagsförstärkningar som redan ligger i grundplaneringen. I överenskommelsen konstateras också att 1,7 mdkr åtgår för att täcka merkostnader för höjda arbetsgivaravgifter och hyreskostnader.

– Ett problem som vi på FOI redan påpekat i tidigare rapporter är att det FPI som nu används tenderar att underkompensera Försvarsmakten för de faktiska kostnadsökningarna. Det finns risk för att denna underkompensation gröper ur en del av anslagsförstärkningarna så att den verkliga köpkraftsförbättringen under perioden allvarligt försämras, säger Peter Bäckström.

– Vi tycker oss också skönja en viss optimism i vad man tror sig ha råd med inom den nya ekonomiska ramen. Det kommer att krävas ett omfattande avvägnings- och prioriteringsarbete för att peka ut de delar som måste skjutas på framtiden eller utgå, säger Peter Nordlund.

Vid FOI studeras även internationell försvarsekonomi i längre tidsperspektiv med hjälp av en databas med längre sammahållna dataserier.

– Det viktigaste när det gäller svensk försvarsekonomi just nu är trendbrottet, vi ser en ökning av militärutgifterna under de kommande åren. Dock når utgifterna inte riktigt upp till den nivå som rådde före år 2000, säger Bengt-Göran Bergstrand, forskare vid FOI och expert på internationell försvarsekonomi.

– Jag kan samtidigt konstatera att militärutgifternas andel av BNP inte ökar, utan nu planar ut kring 1 procent. Militärutgifterna ökar visserligen, men tillväxttakten i ekonomin är ännu högre. Vid internationella jämförelsen används ofta just andel av BNP som ett mått på hur landet prioriterar verksamheten ifråga och hur stor del av samhällsekonomin som verksamheten utgör. Däremot beskriver den inte landets militära förmåga.